I den skenande vågen av kriminalitet som sveper över Sverige och andra välbärgade europeiska nationer, kan vi urskilja tre tydliga faser som tillsammans formar en oroande verklighet. En analys av kriminalitetens utveckling avslöjar ett komplex mönster som sträcker sig över flera decennier och avslöjar djupgående hot som politikerna inte kan blunda för längre. Trots det väljer regeringen och dess samarbetsparti att måla upp en högerpopulistisk bild av hur man skulle få stopp på brotten. Så här långt har det inte gått så bra.

Första vågen av kriminalitet har banat väg för ett farligt nät av smuggling. Den inkluderar en strid ström av cigaretter och vapen som flödat in från Balkan, illegal spritsmuggling från östra Europa och drogsmuggling från avlägsna Sydamerika när allt fler beväpnar sig och välbärgade svenskar konsumerar droger som godis. Dessutom har vi bevittnat en ökande frekvens av rån samt en illegal import av prostituerade från öststater och forna sovjetiska territorier. Denna mångfacetterade våg av kriminalitet underminerar samhället i grunden och avslöjar en oroande global rörelse som agerar bortom nationella gränser.

Andra vågen av kriminalitet är ännu mer skrämmande i sin natur. Beskyddarverksamheter har vuxit fram som parasiter på restauranger och företag, både inom och utanför Sveriges gränser. Med torpeder hämtade från våra gym som hotfullt bombar, bränner ner restauranger och butiker och till och med avrättar de som vågar stå i deras väg, förlamas samhället gradvis av rädsla och våld. Denna våg av kriminalitet är en påminnelse om de destruktiva krafter som trådar sig genom kriminella nätverk och som bär på konsekvenser som sträcker sig långt bortom det brottsliga. Ändå väljer riksdagspartierna att måla upp en populistisk politik genom att peka ut vanliga medborgare och grupper som inte har med kriminaliteten att göra.

Tredje vågen av kriminalitet, en som växer i skuggorna, rör sig mot en måltavla som vi inte kan blunda för. Företagsövertaganden, inklusive banksektorn, har fallit offer för organiserad brottslighet, en plåga som griper tag om över hälften av bankerna i Östeuropa och har tvingat över 100 000 företag i Europa under dess okontrollerbara inflytande. Det började med ryska maffian som tog över diamantdistrikten i städer som Antwerpen genom att kallblodigt skjuta ner diamanthandlarna i deras butiker. I Sverige blir ännu fler företag och banker mål för de kriminella elementen med högerextrema grupper, som målmedvetet siktar in sig på ekonomin och verksamheten i jakten på pengar att ”beväpna” sig med för att muta politiker och regeringar, liksom domstolsväsendet.

Det mest skrämmande hotet, dock, ligger i det som politikerna och regeringen har underlåtit att adressera. Den andra vågen av kriminalitet bär med sig en dyster möjlighet – att polisen kan tappa greppet om situationen. Rättssystemet kommer att spricka, och Sverige kan stå inför en omöjlig uppgift att återfå kontrollen från den kriminella makten, om inte rätt insatser görs redan idag. Tyvärr verkar politikerna vara upptagna med fel fokus och blundar för den verkliga faran. En oroande jakt på ”andra” – muslimer, migranter och de med utländskklingande namn eller avvikande utseende – drivs framåt av en högerpolitik av en svensk regering, kontrollerad av högerextrema Sverigedemokraterna.

Det är ännu mer oroande att de kriminella nätverken har utvecklat en sofistikerad taktik för att smälta in i samhället. Numera klär sig dessa element i slips och kostym, vilket gör det svårt att identifiera deras skumma aktiviteter vid första anblick. Detta påminner om den taktik som medlemmar av Sverigedemokraterna har använt sig av, när de lämnade bakom sig sina rakade huvuden, bomberjackor och stålhättade kängor och istället svidat om till slips och kostym för att projicera en mer ”acceptabel” bild. Denna smygande infiltration i samhället understryker behovet av att inte bara bekämpa kriminaliteten i dess mest uppenbara former, utan också att vara vaksamma på de subtila sätten som den kan tränga sig in i vår vardag.

I tider som dessa är det viktigare än någonsin att vi ställer oss frågan: Vad krävs för att vända denna framfart av kriminaliteten? Om inte politikerna ser bortom sina partispecifika agendor och skygglappar, där de styrs av retoriskt skickliga kuskar, och agerar beslutsamt för att bekämpa dessa olika vågor av brottslighet, riskerar vi att stå inför en framtid där Sveriges demokratiska och rättsliga fundament undergrävs av krafter som inte tvekar att utnyttja våra svagheter. Den komplexa och mångfacetterade kriminaliteten kräver en enhetlig och kraftfull reaktion om vi ska bevara vårt samhälles integritet och bygga en trygg framtid för våra medborgare.