Protester och fördömande regnar över Hamas och Israel, och den politiska kartan omformas i en hastighet som sätter premiärminister Benjamin Netanyahu på svåra prov. I centrum av denna snåriga labyrint av utmaningar står Israel, ett land som nu balanserar på knivseggen mellan närmandet till Ryssland, inrikespolitiska motsättningar och det långvariga konflikten med Palestina.
En intressant utveckling är det närmandet mellan Israel och Ryssland, som Netanyahu har odlat under många år. Men den blodiga massakern i södra Israel den 7 oktober har satt en skugga över detta samförstånd. En händelse som inte bara har fördömts av omvärlden, utan också tvingat Ryssland att avstå från sitt tidigare passiva stöd.
För Putin är den pågående krisen en möjlighet – den stjäl uppmärksamhet från hans egna krig mot Ukraina och sätter press på Israel, som nu tvingas omvärdera sina internationella allianser och sin politik gentemot Palestina.
I denna komplexa situation har Hamas, den palestinska motståndsgruppen, trätt in på scenen. Hamas har nyligen sökt stöd från Ryssland och möten har hållits på hög nivå. Detta tillsammans med Netanyahu’s närmande till Putin visar på den splittring och osäkerhet som råder inom Israels politiska kretsar.
Den inrikespolitiska arenan är inte mindre laddad. Netanyahu använder sitt tidigare partnerskap med världsledare som Donald Trump och Vladimir Putin som ett slagträ i valkampanjer, en distraktion från de djupt rotade konflikterna inom landet som veckan innan Hamas anfall kunde ha orsakat ett fullskaligt inbördeskrig.
Israels, Palestinas och Libanons konflikt handlar om politik utan även om existens, identitet och ofantliga naturtillgångar i havet utanför berörda länders kustremsa. Utveckling av respektive stat och fördelning av rikedomarna kräver långsiktiga och hållbara lösningar.
Saudiarabien har, den senaste tiden, känt av världens avståndstagande och försökt få till en överenskommelse med Israel om att ingå i deras intention att bli Medelhavets handelscentrum gentemot Mellanöstern via den nya silkesvägen som byggs, bekostad av BRICS länderna, med Kina som huvudsponsor.
Situationen kompliceras ytterligare. Israel befinner sig i en vattendelare, och dess val kommer att påverka inte bara regionen utan hela världen.
I denna tid av politisk turbulens står Israel inför ett vägval. Vilken riktning kommer landet att ta? Kommer det närmandet till Ryssland bli en stabil allians eller en flyktig bekantskap? Hur kommer inrikespolitiska motsättningar att lösas? Och vad kommer framtiden att bjuda för det israeliska folket och deras grannar i Palestina?
Svaren på dessa frågor kommer inte bara forma Israels öde utan även påverka hela den geopolitiska balansen i Mellanöstern och bortom.
Det är en utmaning som kräver klokhet, beslutsamhet och en genuin strävan efter fred och stabilitet.
Och nu hotar fullskaligt krig i regionen, ett nytt proxykrig mellan, på den ena sidan USA och på den andra Kina.