Migration har länge varit en het potatis i den politiska debatten både i Sverige, övriga Europa och i USA, där vissa röster hävdar att invandring är en belastning för landets ekonomi och säkerhet. Men vad säger egentligen forskningen och fakta? Professor Zeke Hernandez vid Wharton School, med nästan två decenniers forskning bakom sig, utmanar dessa vanliga uppfattningar i sin bok ”The Truth About Immigration: Why Successful Societies Welcome Newcomers”. Hans arbete visar tydligt hur invandrare fyller viktiga luckor på arbetsmarknaden, attraherar investeringar, främjar innovation och betalar skatter som stöder offentliga tjänster. Det är dags att en gång för alla avslöja de myter som sprids om migration och istället förstå vilken avgörande roll den spelat – och fortsätter spela – för Sveriges välstånd.
Sveriges historia av migration – en framgångssaga
För att förstå hur viktig migration är för ett lands utveckling kan vi se tillbaka på Sveriges egen historia. På 1600-talet lockade vi hit vallonerna, som bidrog med sin expertis inom gruvdrift och smide. Under 1960- och 1970-talen kom industriarbetare från Italien och Jugoslavien, vilket lade grunden för den ekonomiska tillväxten och vår starka välfärd.
Forskning visar att migration ofta leder till ökad innovation, bättre arbetsfördelning och en mer dynamisk ekonomi. Många av dagens framstående företag har grundats av eller sysselsätter en stor andel migranter. Detta mönster går igen i många andra framgångsrika länder, som USA och Tyskland. Hernandez argumenterar för att invandrare, oavsett deras utbildnings- och kunskapsnivå, inte tar jobb från infödda arbetare utan istället utvidgar den ekonomiska kakan, vilket gynnar alla. I USA har den ekonomiska utveckling och välfärden halkat efter de omgångar som man faktiskt utvisat många invandrare, tvärtemot vad politikerna hävdat. Arbetslösheten och kriminaliteten har vare sig minskat eller lett till att flera amerikaner fått jobb eller dött i färre dödsskjutningar trots färre migranter i landet.
Myten om kostnaderna för migration
En av de vanligaste myterna är att migration är en kostnad för samhället. Men enligt flera studier bidrar migranter ofta mer till statskassan än de får tillbaka i form av bidrag och tjänster. Unga migranter som kommer i arbetsför ålder fyller dessutom viktiga luckor på arbetsmarknaden och hjälper till att finansiera vår åldrande befolkning.
Hernandez påpekar att invandrare inte är ”skurkar” som hotar ekonomin eller ”offer” som kräver hjälp, utan snarare viktiga bidragsgivare till ekonomisk tillväxt och social vitalitet. Det är viktigt att skilja på kortsiktiga kostnader för etablering och långsiktiga vinster för samhället. Precis som med vallonerna och industriinvandringen på 1900-talet kan dagens invandrare bli morgondagens bärande pelare för svensk ekonomi.
En annan myt som ofta sprids är att migration leder till ökad kriminalitet. Men fakta talar ett annat språk. Enligt statistik från Brå har antalet dödsskjutningar minskat det senaste året, och den organiserade brottsligheten visar tecken på att kunna brytas ned genom riktade insatser.
Forskare pekar på att sociala faktorer, som fattigdom och segregation, är de verkliga drivkrafterna bakom kriminalitet – inte migration i sig. Med rätt politik och investeringar i utbildning, bostäder och jobb kan vi förebygga att invånare, och då framför allt unga, ger sig in i kriminella gäng och därmed minska kriminaliteten ytterligare och skapa ett tryggare samhälle för alla.
Framtidens möjligheter – ta vara på potentialen
Trots de myter som sprids finns det stora möjligheter för Sverige att dra nytta av migrationens positiva effekter. Genom att satsa på integration, utbildning och arbetsmarknadsåtgärder kan vi bygga ett starkare och mer inkluderande samhälle.
Professor Hernandez understryker att genom att kombinera personliga berättelser med rigorös forskning kan vi omvandla rädsla till hopp och se invandrare som en tillgång snarare än ett hot. Hans slutsats är tydlig: framgångsrika samhällen välkomnar nykomlingar.
Men det krävs modigt ledarskap. Om dagens politiker inte förmår att se de långsiktiga vinsterna med migration och ta vara på dess potential, kanske det är dags för nya krafter att ta över rodret – ett ledarskap som ser möjligheter där andra ser problem.