När Mark Zuckerberg, grundare av Meta, nyligen meddelade att Facebook och Instagram slutar censurera inlägg på grund av för höga kostnader och otillförlitliga algoritmer, signalerade det en farlig utveckling. Samtidigt bekräftade Donald Trump, under en presskonferens, att beslutet sannolikt kom efter påtryckningar från hans sida. Efter att Elon Musk köpte Twitter och döpte om plattformen till X, har han låtit den i princip vara helt ocensurerad, och även om vissa få kritiska röster (mot Musk personligen) tystas ned har plattformen blivit en grogrund för spridning av desinformation och extremism.

Denna utveckling är inte bara en fråga om yttrandefrihet. Det handlar om risken att demokratiska samhällen urholkas från insidan genom spridning av lögner som förkläds som sanning. Sociala medier har blivit den primära informationskällan för miljarder människor, vilket innebär att när plattformarna abdikerar från sitt ansvar riskerar vi att få en värld där fakta inte längre existerar som objektiv grund för beslut.

Historien visar att samhällen som tappar greppet om sanningen är särskilt sårbara för auktoritära ledare. När lögner får ta plats utan motstånd, kan de snabbt omvandlas till politiska vapen. Ett talande exempel är Trumps påstående om att stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 var en ”kärlekens dag”, trots att händelsen resulterade i flera dödsfall och skadade poliser. Denna omskrivning av verkligheten får stöd bland hans anhängare, vilket visar hur farligt det är när desinformation får fotfäste när större grupper människor blir förnekare av sanningen.

Liknande tendenser syns globalt. I Indien har Narendra Modis anhängare anklagats för att sprida nationalistisk propaganda och tysta kritiker, medan Jair Bolsonaros följare i Brasilien – kända som ”Bolsonaristas” – använder sociala medier för att sprida konspirationsteorier och misstro mot demokratiska institutioner. Dessa rörelser har möjliggjorts av en mediemiljö där desinformation inte bara tolereras utan uppmuntras.

Naturvetenskapligt tänkande som motvikt

I detta klimat blir det allt viktigare att unga ges verktyg för kritiskt tänkande. Skolans roll är avgörande för att utbilda kommande generationer i att ifrågasätta påståenden och söka evidensbaserade svar. Därför är det oroande att nationella prov i laborationer inom NO-ämnena har tagits bort. Laborationer ger elever en unik möjlighet att själva undersöka och verifiera fakta, vilket är en grundläggande del av det naturvetenskapliga arbetssättet.

Utan dessa praktiska inslag riskerar vi att förlora en generation som kan skilja mellan fakta och fiktion. När unga människor får all sin information från sociala medier, där sanning och lögn ofta står sida vid sida, är det avgörande att de har verktyg för att navigera i detta informationsflöde.

Politikens ansvar i en föränderlig medievärld

I en tid då desinformation blivit vardag måste politiken anpassa sig och ta ansvar. Partier måste bedriva sin verksamhet med ännu större transparens och integritet för att inte tappa väljarnas förtroende. Samtidigt måste de motverka spridning av falska nyheter genom att aktivt informera och utbilda om vikten av källkritik.

Dessutom måste demokratier globalt samarbeta för att stärka lagstiftningen kring spridning av desinformation. EU har tagit viktiga steg genom att införa miljardböter för plattformar som sprider falsk information, men fler länder behöver följa efter.

Om denna utveckling får fortsätta riskerar vi att se en värld där fakta inte längre spelar någon roll i det offentliga samtalet. I ett sådant scenario blir det enklare för auktoritära ledare att konsolidera makt och förvanska verkligheten för sina egna syften. Demokratin är sällan ett system som kollapsar över en natt – den urholkas bit för bit när sanning och tillit försvinner.

För att undvika detta måste vi alla ta ansvar. Skolor, politiker, journalister och vanliga medborgare måste samarbeta för att skydda sanningen och stärka demokratin. Det är genom kritiskt tänkande, evidensbaserad kunskap och en stark demokratisk kultur som vi kan motstå desinformationens farliga krafter.

Den fråga vi alla måste ställa oss är: Vilket samhälle vill vi leva i? Ett där sanningen står i centrum eller ett där fakta är en fråga om åsikt?


Denna artikel har tagits fram för att belysa farorna med desinformation och vikten av naturvetenskapligt tänkande i en allt mer polariserad värld. Vi på NUWCE.com hoppas kunna bidra till en mer informerad och medveten debatt om framtidens samhälle.

av NUWCE