FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna slår fast det självklara: ett medborgarskap är din rättighet, en rättighet som inte kan ryckas ifrån dig. Men bara ett medborgarskap är din rättighet, inte fler!
Låt oss sluta leka jurister och samtidigt lägga bort den ihåliga diskussionen om huruvida vissa ska få behålla sitt pass eller inte. Här handlar det om något annat: en farlig, försåtlig avledningsmanöver som kopplar kriminalitet till invandring – och det utan att ens blinka.
Varför? För att statsministern vill flytta strålkastaren från de verkliga problemen och samtidigt säkra sin ”maktposition” genom att driva Sverigedemokraternas främlingsfientliga politik. Det blir ett slags retoriskt ”sila mygg och svälja elefanter”. Man vill att du ska titta på den ”gängkriminelle invandraren” medan man blundar för att det även är svenska företag, och andra aktörer i Sverige som smiter från brott och skulder.
Som exempel. Idag uppskattas en företagsskuld till svenska staten på cirka 50 miljarder – ja, MILJARDER – varje år som istället skulle kunna gå till välfärd och uppbyggnad av infrastruktur.
Och här sitter vi och snackar om dubbelpass och ursprung? En missad momsredovisning ger idag 675 kronor i böter, men en förmögenhet som göms undan i skatteparadis?
Ord är makt. Definitioner är ännu större makt. Vad exakt gör någon till ”gängkriminell”? Ingen vill sätta ner foten och säga det rakt ut, för det skulle öppna för insikten att då är också flera företagsledare, politiker och mäktiga personer i samhällets toppar ”gängkriminella”. Är de inte också ett slags nätverk? Är inte deras agerande en slags organiserad kriminalitet? Men det är lättare att peka på en invandrarkille från förorten än att syna männen i slips och deras systematiska svek mot samhället.
Många betalar kanske en dyr kostnad för att avsäga sig sitt medborgarskap, har någon i regeringen ens bemödat sig att ta reda på hur komplicerat det är idag?
Men varför skulle de? Det här handlar inte om rättvisa. Det handlar om makt, rädsla och ett sätt att förstärka ”vi och dem”-mentaliteten.
Att begå ett brott är att begå ett brott. Det spelar ingen roll vad som står i gärningspersonens pass. Så enkelt är det. Alla ska utredas, alla ska ställas inför rätta – punkt. Men nej, istället handlar debatten om att frånta medborgarskap, som om det vore en magisk lösning på kriminaliteten. Som om handlingar mot systemet bara vore värda att agera på om gärningspersonen inte råkar vara född här.
Populismen säljer. Det vet vi. Men det är en farlig affär. För vad vi egentligen gör här är att normalisera tanken på att vissa människor – baserat på ursprung – är mer disponerade för kriminalitet. Vi säger att frihet och trygghet i Sverige inte längre är universella rättigheter, utan privilegier som vi kan rycka undan för att stilla vårt behov av enkla lösningar. Det är inte bara rättsvidrigt – det är rakt igenom moraliskt korrupt.
Så låt oss sluta snacka om att byta pass och börja prata om verkligheten. Om vi verkligen bryr oss om att skydda samhällskontraktet borde vi granska ALLA som systematiskt bryter mot det – från företag som undanhåller skatt till politiker och huvudmän som undergräver dina rättigheter till en fungerande rättsstat.
Du vill hantera illojalitet mot Sverige? Börja med att städa på hemmaplan.
Kriminalitet är kriminalitet. Rasism, däremot, är en sjukdom som vi aktivt måste bekämpa, inte låta gömma sig bakom fina ord som ”proaktiva insatser” och ”skydd för samhällsvärden”.