USA står inför en av de största politiska och institutionella kriserna i modern tid. När Donald Trump och Elon Musk får allt mer inflytande, och kan utnyttja sina positioner för att undergräva demokratin, hotas hela den amerikanska statsapparaten. Det handlar inte längre bara om politiska motståndare, utan om en fullständig omdefiniering av maktstrukturer, där de demokratiska institutionerna själva sätts på prov.
Trump, som redan har visat prov på sin vilja att bryta mot normer och institutionella gränser, har förlorat många av de formella maktpositioner som kommer med att vara president, men han har aldrig riktigt lämnat scenen. Genom sina allierade och sina företagsimperier är han i färd med att bygga om ett politiskt system där traditionell maktbalans inte längre existerar.
Elon Musk, å andra sidan, har inte bara blivit en symbol för teknologisk innovation, utan också för en ny form av kapitalistisk maktutövning där han genom sitt enorma ekonomiska inflytande har möjlighet att påverka politiska beslut, inte bara genom att verka som lobbyist, utan också genom att skapa egna narrativ som tilltalar delar av befolkningen. Hans inblandning i den offentliga sfären – från hans kritik av myndigheter till hans engagemang på sociala medieplattformar – har blivit en del av en större bild av hur näringslivet och tech-giganter nu överskrider traditionella maktstrukturer och söker dominera både ekonomin och politiken. Dessutom är Musk en person som figurerar vid Trumps sida trots att han varken är vald i ett demokratiskt val, eller godkänd av senaten för sådan viktig post som han sitter på och kontrollerar hela landet.
Men det är inte bara på ytan som det amerikanska systemet hotas. En av de mest alarmerande utvecklingarna är den förändring av ledarskap som sker inom kritiska institutioner. Under Trump-administrationen sågs en massiv utrensning av högt uppsatta tjänstemän på flera myndigheter. FBI:s anställda, som var inblandade i utredningen av stormningen av Kapitolium den 6 januari, blev särskilt utsatta. Genom att avskeda och ersätta dem med lojalister skapar Trump och hans allierade en situation där oberoende myndigheter förlorar sin integritet och blir politiska redskap.
Än mer skrämmande är utvecklingen inom USA:s Treasury Department, som ansvarar för de enorma summorna i statens pensioner och andra finansiella tillgångar. Här ser vi hur Trump, genom sina allianser och sina kontakter, får mer kontroll över kritiska ekonomiska funktioner. Med 6 biljoner dollar i bakgrunden som hanterar de amerikanska bidragen, kan han, om han lyckas få full kontroll, potentiellt omforma hela ekonomin för sina egna intressen, vilket hotar både den ekonomiska stabiliteten och förtroendet för systemet.
Samtidigt fortsätter Trump att använda sitt inflytande för att driva en agenda som går ut på att försvaga statens roll och dess förmåga att upprätthålla rättvisa och lag. Föreställ er en framtid där beslut om de amerikanska myndigheterna, från FBI till finansdepartementet, inte längre fattas av oberoende tjänstemän utan av personer som har ett egenintresse i att stärka en politik som gynnar dem själva och deras allierade. Det är inte längre bara en fråga om politiska skillnader, utan om fundamentala principer som styr demokratin.
Frågan är nu om vi är på väg mot en framtid där den amerikanska demokratin inte längre kan räddas – eller om systemet är så bräckligt att det kan kollapsa under vikten av maktspel och ekonomiska intressen. Och är vårt eget system i Sverige också sårbart för sådana inre hot? Kan vi förlita oss på att våra demokratiska institutioner kommer att stå emot de krafter som verkar för att underminera dem, eller är vårt system också lika bräckligt som det amerikanska, på en annan nivå?