Kina har använt en naiv och maktfullkomlig Vladimir Putin som syndabock för att ytterligare stärka greppet om västvärldens ekonomi.

NATO har länge betonat vikten av att upprätthålla en stark och enhetlig försvarsställning och har vidtagit åtgärder för att avskräcka potentiella motståndare genom ökade militära utgifter, gemensamma övningar och andra åtgärder.


USA och Kina har en komplex ekonomisk relation, där handelsförhandlingar ofta är en omtvistad fråga.

Trump-administrationen engagerade sig i ett handelskrig med Kina, införde tullar på ett brett utbud av kinesiska varor och krävde att Kina skulle göra strukturella förändringar av sin ekonomi.

Biden-administrationen har signalerat en önskan att ta en mer samarbetsstrategi för handel, men spänningarna är fortfarande höga mellan de två länderna. Har handelskriget omvandlats till en kraftmätning mellan USA och Kina, på bekostnad av Ukrainas befolkning, då de nu försöker få bättre förhandlingsläge inför konflikten i Stilla Havet?


Under de senaste åren har det skett ökade militära rörelser i Stilla havet, särskilt runt Kina och Taiwan. Kina anser att Taiwan är en del av sitt territorium och har aldrig avstått från att använda våld för att få ön under sin kontroll.


Taiwan, som officiellt är känt som Republiken Kina, är en separat politisk enhet som Kina anser vara en överlöpareprovins. USA upprätthåller inofficiella diplomatiska förbindelser med Taiwan och är en stor leverantör av vapen till ön, vilket har orsakat friktion i förhållandet mellan USA och Kina.

Kina har utökat sin militära kapacitet, inklusive sin sjömakt, och har genomfört militära övningar i regionen. Dessa drag har väckt oro i Taiwan och bland dess allierade, inklusive USA, som har ett långvarigt åtagande att stödja Taiwans försvar.

USA har ökat sin militära närvaro i regionen, bland annat genom utplacering av krigsfartyg och hangarfartyg till området. Dessutom har USA genomfört gemensamma militärövningar med allierade i regionen, inklusive Japan och Sydkorea, och har försökt stärka sina allianser med länder i Sydostasien.

Den ökade militära aktiviteten i regionen har väckt oro över risken för konflikter, särskilt i händelse av en missräkning eller missförstånd mellan Kina och Taiwan.

USA och andra länder i regionen har betonat vikten av att upprätthålla stabilitet och undvika åtgärder som kan eskalera spänningar. Situationen är dock fortfarande instabil och det finns en risk att en militär konfrontation kan inträffa om spänningarna fortsätter att eskalera.

När det gäller ett hypotetiskt ”tvåfrontskrig” för NATO som involverar en front, i Ukraina, mot Ryssland och en annan front mot Kina, i farvattnen runt Taiwan så är detta numera mer en verklighet, mer än en hypotes, och därmed ett överhängande hot mot NATO:s medlemsländer.


I ett sådant scenario skulle NATO sannolikt stå inför betydande utmaningar. Att utkämpa ett krig på två fronter skulle kräva en betydande allokering av resurser och arbetskraft, vilket skulle kunna belasta Natos medlemsländers militära kapacitet och kräva att Nato inkluderar ytterligare medlemmar för att stärka respektive frontlinje. Dessa behövs förstärkas med både utrustning och manskap. USAs befolkning är inte entusiastiska över att, åter igen, låta deras anhöriga dra i krig i fjärran länder.

Dessutom har Ryssland och Kina olika militära förmågor och taktik, vilket innebär att NATO skulle behöva kunna, effektivt, bekämpa två olika typer av konflikter samtidigt.

Mer om USA och Kinas konflik & EUs roll

Ryssland och Kina har också vidtagit åtgärder för att stärka sina militära band de senaste åren, bland annat genom gemensamma militärövningar och försäljning av vapen och militär teknologi. Detta har väckt oro bland NATO-medlemmarna om potentialen för en samordnad attack från Ryssland, understödd av Kina.

Har det nuvarande kriget i Ukraina eskalerat från ett hypotetiskt scenario till ett verkligt fullskaligt krig mellan NATO och en kinesisk-rysk koalition och kommer fler kärnvapenbärande nationer, som t.ex. Indien och Pakistan att agera till fördel för sina resp. handel och utvecklingspartners?

Hur har vi rustat oss mot Kinas påverkan på vår ekonomi och övrig samhällsstruktur?

av NUWCE