Svensk media publicerade helt okritiskt resultat som en journalist på SvD publicerade gällande hur väl Sverige hade klarat sig under COVID-19-pandemin. Journalisten verkade vilja göra något slags hjälte-reportage om Sveriges ansikte utåt under pandemin, Anders Tegnell, som var ute tidigt och sa att landet eftersträvade folkimmunitet oavsett hur många liv som skulle krävas. Det tragiska är att även Public Service publicerade uppgifter från artikeln som påstods vara något som SCB tagit fram, trots att personen hos SCB tydligt förmedlat att överdödlighet som ett mått är mycket trubbigt verktyg och kan vara missvisande. SvD har i efterhand även gått ut med rättelse till artikeln och publiceringen av diagrammet som visar att Sverige skulle ha klarat sig allra bäst i Europa. Tyvärr har andra rapporterande media inte kommit med rättelser och därigenom har man starkt bidragit till en felaktig bild och falsk trygghet hos befolkningen i landet.

Diagram som visar att Sverige skulle ha klarat sig bättre än andra länder har publicerats runtom i världen.

Vi på redaktionen kände dessutom igen en liknande tabell (som ovan) som publicerats något år innan och som ska ha visat lika missvisande bild av pandemin och olika länders hanteringen och framgång. Därför vill vi förtydliga flera saker i den här artikeln som förhoppningsvis ska spridas minst lika långt som de falska påståendena från SvD:s artikel.

Vi är medvetna att man kan titta på överdödlighet för ett land, men den bör isåfall endast användas för att jämföra det egna landets överdödlighet och inte med övriga länders tal. En annan aspekt att överväga när man bedömer effektiviteten av en strategi för att hantera COVID-19 kan vara antalet nya fall av sjukdomen. Antalet nya fall kan ge en indikation på om infektionshastigheten minskar eller ökar, vilket kan vara en viktig faktor för att bedöma hur effektiv en strategi är.

Andra relevanta faktorer att överväga inkluderar tillgången till sjukvårdskapacitet (t.ex. antalet sjukhusbäddar, antalet intensivvårdsplatser och tillgången till personal och medicinsk utrustning), ekonomisk återhämtning och arbetslöshet, sociala och psykologiska faktorer (t.ex. isolering och mentala hälsoproblem) och antalet vaccinerade individer.

Ytterligare ett användbart mått kan vara antalet avlidna per 100 000 invånare i en region, vilket kan hjälpa till att jämföra effektiviteten av strategier mellan olika områden med olika befolkningsstorlekar.

I slutändan är det dock viktigt att komma ihåg att ingen enskild mätning eller faktor kan ge en heltäckande bild av effektiviteten av en strategi för att hantera COVID-19. Det är en komplex och mångfacetterad situation som kräver en omfattande och mångsidig analys.

Det är svårt att utvärdera vilka länder som klarade sig bäst eller sämst under COVID-19-pandemin, eftersom det finns många faktorer som påverkar hur väl en strategi fungerar. Dessutom har olika länder använt olika strategier, vilket gör det svårt att jämföra direkt.

När det gäller antalet nya fall och dödsfall per capita verkar länder som Nya Zeeland, Australien och Sydkorea ha lyckats bra med att hantera pandemin genom att använda strategier som inkluderade snabb och omfattande testning, spårning av kontakter och strikta karantänsåtgärder.

I Europa så har exempelvis Norge, Danmark och Finland rapporterat relativt låga dödstal. Dessa länder genomförde tidiga och strikta nedstängningar, hade en hög grad av tillit från allmänheten, och gjorde omfattande testning och smittspårning.

Å andra sidan har länder som USA, Brasilien och Indien haft höga antal nya fall och dödsfall, vilket kan tillskrivas en kombination av faktorer, inklusive en brist på samordning, brist på tillräckliga testresurser, och i vissa fall en brist på allmänhetens efterlevnad av riktlinjer för social distansering och användning av masker.

Det är viktigt att poängtera att många faktorer kan påverka hur väl en strategi fungerar i ett visst land. Dessutom kan länder med höga rapporterade antal nya fall eller dödsfall ha bättre sjukvårdskapacitet och överlevnadstal än länder med lägre rapporterade antal.

Sverige har fått mycket uppmärksamhet för sin strategi för att hantera COVID-19-pandemin, som inkluderade att undvika strikta nedstängningar och istället förlita sig på rekommendationer om social distansering och personligt ansvar för att begränsa spridningen av viruset. Strategin inkluderade också en satsning på ökad kapacitet för sjukvård och intensivvård, samt att skydda de mest sårbara grupperna, såsom äldreboenden.

När det gäller hur Sverige har klarat sig jämfört med andra länder är det svårt att göra en direkt jämförelse, eftersom länder har använt olika strategier och olika sätt att rapportera data om antalet fall och dödsfall. Det är också viktigt att lägga till att situationen fortfarande pågår och att det kan vara för tidigt att bedöma långsiktiga effekter.

Men det finns vissa jämförelser som kan göras. Till exempel har Sverige haft högre dödstal per capita än många andra länder i Norden, som Danmark, Norge och Finland, som genomförde tidiga och strikta nedstängningar. Samtidigt har Sverige klarat sig bättre än vissa andra länder, som Storbritannien, Belgien och Spanien, som hade högre dödstal per capita.

CDC (Centers for Disease Control and Prevention): Global spridning av COVID per 100,000 invånare 24 januari, 2023

Det är också värt att notera att Sverige har upplevt flera vågor av COVID-19-pandemin och att antalet fall och dödsfall har varierat över tid. Under den andra vågen, som började i oktober 2020, hade Sverige högre dödstal per capita än många andra länder i Europa.

Det finns flera faktorer som gör att överdödlighet inte alltid är det mest tillförlitliga måttet på hur väl ett land har hanterat COVID-19-pandemin:

  1. Rapporteringen av dödsfall kan variera mellan länder: Det kan finnas skillnader i hur länder rapporterar dödsfall, vilket kan göra det svårt att jämföra siffror mellan länder. Det kan finnas skillnader i definitioner av vad som räknas som ett dödsfall orsakat av COVID-19, och vissa länder kan ha mer omfattande testning och spårning av dödsfall än andra.
  2. Andra faktorer som påverkar dödligheten: COVID-19-pandemin kan påverka dödligheten på andra sätt än direkt dödsfall på grund av viruset. Det kan finnas ökade dödsfall till följd av försenad behandling av andra sjukdomar, minskad tillgång till sjukvård eller ökat våld och självmord som en följd av pandemin.
  3. Skillnader i befolkningens åldersstruktur: Befolkningens åldersstruktur kan variera mellan länder, vilket kan påverka dödligheten. Länder med en högre andel äldre invånare kan ha högre dödlighet i allmänhet, oberoende av COVID-19-pandemin.
  4. Skillnader i hälsosystemens kapacitet: Hälsosystemens kapacitet varierar mellan länder och kan påverka dödligheten. Länder med högre kapacitet kan ha lägre dödlighet än länder med lägre kapacitet, även om de har liknande strategier för att hantera COVID-19.
  5. Därför kan överdödlighet vara ett missvisande mått på hur väl ett land har hanterat COVID-19-pandemin. Det är viktigt att ta hänsyn till andra faktorer, som testning och smittspårning, sjukvårdskapacitet och allmänhetens efterlevnad av riktlinjer för social distansering och användning av masker, när man bedömer hur väl ett land har hanterat pandemin.

Det finns en risk med att media rapporterar om att Sverige skulle ha klarat sig bättre genom att hänvisa till siffror om överdödlighet, eftersom det kan ge en felaktig bild av landets hantering av pandemin. Att enbart fokusera på överdödlighet som ett mått på hur väl ett land har hanterat pandemin kan leda till en snedvriden bild av verkligheten.

Om medierna ger intrycket av att Sveriges strategi var framgångsrik, baserat på överdödlighet, kan detta påverka landets strategi för framtida pandemihantering. Det kan leda till att landet fortsätter att använda en strategi som inte har fungerat lika bra som andra länders strategier, och därmed riskera en ökad smittspridning och dödlighet i framtiden. Det kan också ge intrycket av att andra länders strategier, som har varit mer effektiva, inte varit lika framgångsrika som Sveriges strategi.

Det är viktigt att ta hänsyn till flera faktorer när man bedömer hur väl ett land har hanterat pandemin, inklusive testning, smittspårning, sjukvårdskapacitet, efterlevnad av riktlinjer för social distansering och användning av masker, samt andra åtgärder som vidtagits. Det är också viktigt att notera att pandemin fortfarande pågår och att det kan finnas förändringar i framtiden som påverkar hur väl länder hanterar pandemin.

För att på bästa sätt förbereda sig för nästa pandemi borde en regering vidta flera åtgärder, inklusive:

  1. Investera i hälso- och sjukvårdssystemet: Först och främst bör regeringen investera i hälso- och sjukvårdssystemet för att öka kapaciteten att hantera en ökning av antalet patienter under en pandemi. Detta kan innebära att öka antalet sjukhusplatser, intensivvårdsenheter, ventilatorer och personal.
  2. Öka beredskapen: Regeringen bör också öka beredskapen genom att ha en välutvecklad pandemiplan som inkluderar tydliga riktlinjer för testning, smittspårning, isolering och karantän. Det är också viktigt att ha tillräckliga lager av personlig skyddsutrustning (PSU) och läkemedel.
  3. Involvera experter: Regeringen bör involvera experter från olika områden, inklusive medicin, epidemiologi och folkhälsa, för att få en heltäckande förståelse av pandemin och utveckla en effektiv strategi för att hantera den.
  4. Samarbeta internationellt: Regeringen bör samarbeta med andra länder och internationella organisationer för att dela information och resurser, och för att koordinera insatserna för att bekämpa pandemin.

Vi vet inte när nästa pandemi kan tänkas komma. Det är svårt att ge en exakt tidpunkt eller prognos. Pandemier kan uppstå när som helst, men vissa faktorer som ökar risken för pandemier inkluderar globala resor och handel, tätbefolkade städer, klimatförändringar och bristande övervakning av djursjukdomar. Det är därför viktigt att regeringar fortsätter att vara beredda och att vidta åtgärder för att minska risken för framtida pandemier och öka kapaciteten att hantera dem om de uppstår.

Framöver hoppas vi att både media och invånare kritiskt granskar artiklar som skrivs om hur väl Sverige klarat COVID-19-pandemin.

av NUWCE