Pressmeddelande från regeringen:
”– Många elever som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får i dag inte det stöd de behöver för att klara skolarbetet. Skolan måste kunna se och möta de här elevernas behov.”
För att alla barn och elever ska få det stöd de har rätt till föreslår regeringen en satsning för att bland annat fler skolor ska kunna inrätta mindre undervisningsgrupper, för att bättre tillgodose elevers behov av särskilt stöd, säger skolminister Lotta Edholm.

En satsning för att alla barn och elever ska få det stöd de har rätt till. Men vad innebär det egentligen?
I vårändringsbudgeten för 2023 föreslår regeringen att 27, 5 miljoner satsas på förstärkt stöd och kompetensutveckling för specialpedagogiska insatser.” Vi undrar nog hur 27,5 miljoner kan hjälpa alla barn som idag inte får det stöd de har rätt till? Vi kollar vidare.
Statsbidraget till särskilda insatser på skolområdet förstärks med 20 miljoner kronor. Förstärkningen gäller den del som går till kostnader för att inrätta eller utveckla anpassade lärmiljöer med få elever och hög personaltäthet i grundskolan eller gymnasieskolan. Denna del av statsbidraget omfattar i dag 40 miljoner kronor.

Värt att notera är att under 2022 fick 40 av 886 ansökningar dela på det här bidraget. 2023 fick 46 av 314 ansökningar dela på bidraget. Vi kan med andra ord konstatera att behovet är bra mycket större än de 20 miljoner som nu läggs till. Vi kollar vidare.
2,5 miljoner kronor går till Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för att myndigheten ska nå ut bredare med deras stödinsatser och material inom NPF-området. Syftet är att huvudmännen ska få större kunskap om det stöd SPSM kan erbjuda.
5 miljoner kronor går till kompetensutveckling inom specialpedagogik. Skolverket och SPSM ska bland annat ta fram kompetensutvecklingsinsatser om hur utbildningen kan anpassas för barn och elever med NPF. Hur kan fem miljoner räcka till att bland annat ta fram kompetensutvecklingsinsatser när behovet är enormt runt om i hela landet?

Mer resurser är förvisso bättre än inga resurser. Men 27, 5 miljoner kommer inte göra så att elever som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får det stöd de behöver för att klara skolarbetet.
Det kommer inte säkra att skolan kan se och möta de här elevernas behov. Det kommer krävas mycket mer än så för att regeringen skall sluta att främja lagbrott mot Sveriges mindreåriga medborgare.
Det kommer att krävas mer för att regeringen skall sluta att sparka på individer som redan kämpar för sina lagstadgade rättigheter och varje dag riskerar att hamna i utanförskap och sedan bearbete trauma under resten av sitt vuxna liv.
Regeringen föreslår en satsning för att alla barn och elever ska få det stöd de har rätt till, men 27,5 miljoner kronor kommer inte att räcka för att lösa problemen som elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och hemmasittare möter i skolan.
I Lotta Edholms egna texter betonar hon vikten av att skolan ser och möter elevernas behov, men enligt data från Skolverket och SCB är det fortfarande många elever som inte får det stöd de behöver.
I rapporter som rör NPF och hemmasittare framgår det att det behövs anpassade lärmiljöer med hög personaltäthet för att eleverna ska kunna få den hjälp de behöver. Även SPSM behöver mer resurser för att kunna nå ut till fler huvudmän och erbjuda stödinsatser och material inom NPF-området.
Förstärkningen av statsbidraget på 20 miljoner kronor för att inrätta eller utveckla anpassade lärmiljöer med få elever och hög personaltäthet i grundskolan eller gymnasieskolan är en viktig satsning, men behovet är betydligt större än det tillgängliga bidraget. Kompetensutveckling inom specialpedagogik är också viktigt, men 5 miljoner kronor kommer inte att räcka till för att ta fram tillräckliga kompetensutvecklingsinsatser för att anpassa utbildningen för barn och elever med NPF. Trots allt skolministern skrivit så verkar de egna slutsatserna inte gälla i det praktiska arbetet. (Se nedan artiklar.)
I sammanhanget är det också viktigt att påpeka att det finns elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som riskerar att hamna i utanförskap och som redan kämpar för sina lagstadgade rättigheter. För att lösa dessa problem krävs det betydligt mer resurser och åtgärder än de som föreslås i regeringens satsning.
- ”Vi vet att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ofta har svårt att anpassa sig till den traditionella undervisningsmodellen. Därför är det viktigt att skolan har tillräckliga resurser och kunskaper för att kunna möta deras behov.” (Källa: ”Liberalernas skolpolitik”, Lotta Edholm)
- ”Hemmasittande är ett allvarligt problem som måste tas på allvar. Enligt Skolverkets senaste rapport finns det cirka 3 500 elever i grundskolan som inte når upp till kraven och därför är hemmasittande. Det är en ökning på över 50 procent sedan 2011. Vi måste se till att skolan ger dessa elever det stöd de behöver för att kunna delta i undervisningen.” (Källa: ”Lotta Edholm (L): Hemmasittande ett allvarligt problem”, Aftonbladet, 2017)
- ”ELOF, eller Elevhälsans lokala och operativa funktioner, är en viktig del av skolans arbete med att stödja elevernas hälsa och välbefinnande. Det handlar bland annat om att säkerställa att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får den hjälp och det stöd de behöver för att klara skolarbetet.” (Källa: ”Liberalerna vill ha elevhälsa i världsklass”, Lotta Edholm)

Friskolorna kan leda till en segregationseffekt, där de mest resursstarka eleverna väljer de mest framgångsrika skolorna och lämnar de sämre friskolorna bakom sig. Dessutom kan det finnas en risk att friskolorna fokuserar på vinst snarare än att leverera en högkvalitativ utbildning, vilket kan leda till en försämring av utbildningsnivån i samhället som helhet.
Det är inte helt klart att friskolornas vinstintresse driver fram fler bra skolor, vilket gagnar elever, föräldrar och hela samhället. En studie utförd av Sveriges Kommuner och Landsting visade att elever i kommunala skolor generellt presterar bättre än elever i friskolor, och det är inte helt klart att vinstintresset faktiskt leder till högre utbildningsnivåer.
Länk till Dagens Industri:
LEDARE: Skolministern bör värna vinsten i friskolorna (di.se)