EKONOMI

23 mars, 2023

BRIC tar över handeln i världen

BRICS är en förkortning som står för Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Det är en grupp av fem stora tillväxtländer med snabbt växande ekonomier som har ett ökande inflytande på världsekonomin och politiken. BRICS-länderna representerar nästan 40% av världens befolkning och mer än en fjärdedel av världens yta.

Men det var inte ländernas ledare själva som kom på namnet utan BRIC började som en akronym som myntades av Goldman Sachs ekonom Jim O’Neill år 2001 (innan Sydafrika gick med 2010). O’Neill förutspådde att BRICS-länderna skulle bli några av världens största ekonomier under 2000-talet. Sedan dess har BRICS-länderna samarbetat inom olika områden och deras samarbeten har utvecklats ytterligare.

Det formella samarbetet mellan BRICS-länderna började 2006 och har sedan dess vuxit i betydelse. BRICS-länderna har regelbundna toppmöten där de diskuterar globala frågor och samarbetar på olika områden, såsom handel, ekonomi, energi och klimatförändringar. Länderna har tillsammans en stor ekonomisk potential och utgör en viktig del av den globala ekonomin. Därför är det naturligt att de samarbetar för att öka handel och investeringar mellan sina länder.

En viktig del av BRICS-samarbetet är att skapa ett starkare inflytande för de fem länderna i globala sammanhang. BRICS-länderna försöker tillsammans påverka internationella institutioner som FN, Världshandelsorganisationen (WTO) och Internationella valutafonden (IMF) för att bättre representera deras intressen.

NDB huvudkontor i Shanghai, Kina.

Det har också upprättat en gemensam utvecklingsbank (New Development Bank) för att finansiera infrastrukturprojekt i BRICS-länderna och andra utvecklingsländer. NDB, som bildades 2014, med huvudkontor i Shanghai, Kina, har ett kapital på 100 miljarder dollar och fokuserar på att finansiera projekt inom fyra huvudområden: infrastruktur, hållbar energi, hållbar transport och vattenresurshantering. Det är en alternativ finansieringskälla för utvecklingsländer som inte har tillgång till traditionella finansieringskällor och som skulle fungera som en alternativ finansieringskälla till Världsbanken och IMF.

Kina har tagit på sig en informell ledarroll och spelar en viktig roll inom BRICS, både ekonomiskt och politiskt. Som en av världens största ekonomier är Kina en viktig marknad för BRICS-ländernas export och investeringar. Kina har också en stark ekonomisk tillväxt och en betydande inflytande på den globala ekonomin.

Utöver det är Kina en viktig politisk spelare inom BRICS. Kina har en långsiktig, strategisk vision om att stärka sitt inflytande internationellt, och BRICS är en plattform som ger Kina möjlighet att samarbeta med andra likasinnade länder och främja sin agenda på den globala arenan.

När det gäller det officiella ledarskapet inom BRICS så roterar det mellan medlemsländerna varje år. BRICS-ländernas statschefer möts årligen vid BRICS-toppmötet, och värdlandet för toppmötet fungerar som ordförande för BRICS under det året. Så för närvarande är det Indien som har ordförandeskapet i BRICS, eftersom de var värdlandet för BRICS-toppmötet 2021.

BRICS är inte tänkt att vara en militär allians och att dess medlemmar har olika militära doktriner och intressen. BRICS-länderna har också olika utmaningar och hotbilder, vilket innebär att deras prioriteringar och strategier inom säkerhetsområdet kan skilja sig åt. Även om det inte finns ett formellt militärt samarbete mellan länderna så har man samarbetat inom militära områden, men detta samarbete har varit begränsat och främst varit på det diplomatiska planet för att främja dialog och samförstånd om regionala och globala säkerhetsfrågor. BRICS-länderna har också deltagit i gemensamma militärövningar, som till exempel övningar för att bekämpa terrorism.

Inom handel är medlemsländerna i BRICS en viktig handelspartner för EU, och särskilt för vissa EU-länder som Tyskland, Storbritannien, Norge och Danmark. Handeln mellan Sverige och BRICS-länderna har ökat de senaste åren, men den utgör fortfarande en relativt liten del av Sveriges totala handel. Enligt data från SCB var BRICS-ländernas andel av Sveriges totala varuexport 2020 endast 4,5%.

Trots detta kan BRICS-ländernas ekonomiska framsteg och ökade handel inom regionen påverka EU:s handel med andra delar av världen. BRICS-länderna är exempelvis stora importörer av råvaror, vilket kan leda till högre priser och minskad tillgänglighet för andra länder. Samtidigt kan ökad konkurrens från BRICS-länderna leda till press på EU:s egen exportindustri.

I Afrika har BRICS-länderna ökat sin närvaro under det senaste decenniet genom att öka handeln, investeringarna och utbytet av teknologi och kunskap med afrikanska länder. Kina har varit särskilt aktiv i Afrika och har blivit en viktig handelspartner och investerare för många afrikanska länder. BRICS-länderna har också varit engagerade i att bygga infrastruktur, finansiera projekt och ge lån till afrikanska länder. Dessa insatser har både positiva och negativa effekter på utvecklingen av Afrika och påverkar regionens politiska och ekonomiska landskap. Flera länder i Afrika, Mellanöstern och Sydamerika ansöker nu om att få gå med i BRICS.

Kina har gjort sig själva till en viktig handelspartner för Australien och Nya Zeeland, och har investerat stora summor i regionen, särskilt i infrastruktur och råvaror. Även om den del nu börjar opponera sig mot det och menar att Kina är ett hot mot länderna så spelar Kinas närvaro en viktig roll för BRICS. Australien har under de senaste åren haft en ökad spänning med Kina på grund av en rad faktorer, inklusive handelskrig, diplomatiska konflikter och kritik mot Kinas inre politik. Det finns en oro i Australien för att Kinas ökande inflytande i regionen kan hota Australiens säkerhet, demokrati och suveränitet. Som ett resultat har den australiska regeringen vidtagit åtgärder för att minska sin ekonomiska beroende av Kina och öka samarbetet med andra länder i regionen, inklusive USA, Japan och Indien. Man har även satt stopp för att Kina ska kunna köpa ett par hamnar i Australien.

Kinas köp och övertagande av hamnar världen över är en del av Kinas strategi för att utveckla sin ”maritima silkesväg” eller ”Bält och väg”-initiativ, som syftar till att öka Kinas handels- och investeringsnärvaro i olika delar av världen. Genom att köpa och överta hamnar kan Kina öka sin inflytande och kontroll över de maritima handelsvägarna, vilket kan öka Kinas strategiska förmåga och minska dess beroende av andra länder för handel och sjötransporter.

BRICS-länderna satsat på att ha 50% av världens handelsmarknad till år 2030.

BRICS-länderna har varit aktiva i att stödja Kinas ”Bält och väg”-initiativ och dess investeringar i hamnar runt om i världen. Till exempel har Brasilien och Kina samarbetat om att utveckla hamnen i São Luis, medan Ryssland och Kina har samarbetat om utvecklingen av hamnen i Vladivostok. Indien, å andra sidan, har visat en mer restriktiv hållning mot Kinas investeringar i hamnar och infrastrukturprojekt.

Kinas köp och övertagande av hamnar också har väckt oro och kritik från vissa länder, särskilt i USA och Europa, på grund av oro över Kinas ökande inflytande och kontroll över kritiska infrastrukturer och handelsvägar. Detta har lett till att vissa länder har begränsat eller hindrat Kinas investeringar i sina hamnar och infrastrukturprojekt, men eftersom Kina har en planekonomi som sträcker sig 20-30 år framåt och som ligger till grund för landets alla strategiska beslut, försöker man nu genomföra sina planer genom BRICS-samarbetet som då skulle kunna uppfattas som mindre fara för andra handelsregioner i världen.

Ska man oroa sig för BRICS framfart inom den ekonomiska sektorn och på handelsmarknaden? Ja, med tanke på att det i många andra länder som USA och inom EU pågår en polarisering bland befolkningarna som skapar inre konflikter och att fokus på internationell handel tappats, så kan BRICS i lugn och ro ta över världshandeln och även kontrollen över många länders regeringar. Med tanke på att BRICS-ländernas regimer är, eller har varit i fara så kan det sprida ett hot mot demokratiska länder som står upp för mänskliga fri- och rättigheter. När BRICS växer sig allt starkare kan det bli svårt att hejda att vi alla en dag är i beroendeställning till BRICS och framför allt Kina.


20 mars, 2023

Sverige behöver en dynamisk ekonomi

En dynamisk ekonomi som samtidigt ökar sociala aspekter för individen, minskar ojämlikheten och leder till en grön, klimatvänlig utveckling kan uppnås genom en rad olika policyåtgärder och strategier.

En socialliberalt, dynamisk ekonomi prioriterar investeringar i utbildning, hälsa och sociala skyddsnät för att främja individens välstånd och minska ojämlikhet. Att tillhandahålla lika möjligheter för alla medborgare, oavsett deras socioekonomiska bakgrund, kan öka produktiviteten, innovationen och tillväxten på sikt.

För att uppnå en grön och klimatvänlig utveckling behöver man införa en rad olika policyåtgärder, såsom koldioxidskatter och subventioner för förnybar energi, som kan minska användningen av fossila bränslen och främja en övergång till en grön ekonomi. Att främja energieffektivitet och hållbara transportalternativ kan också bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och främja en miljövänlig utveckling.

En annan åtgärd i en dynamisk ekonomi är att främja innovation och teknisk utveckling genom att investera i forskning och utveckling av nya teknologier, som kan öka produktiviteten, minska miljöpåverkan och förbättra människors livskvalitet.

Slutligen är det också viktigt att främja en sund och stabil ekonomi genom att införa regleringar och lagar som skyddar konsumenterna och främjar en sund konkurrens, samtidigt som man undviker att skapa onödig byråkrati och överregleringar som kan hämma tillväxt och innovation.

Genom att kombinera dessa olika åtgärder kan man skapa en dynamisk ekonomi som främjar både sociala och miljömässiga mål, samtidigt som man upprätthåller en stark och stabil ekonomi. Det skulle nog socialliberalen och ekonomiprofessorn Bertil Ohlin gillat.


15 mars, 2023

Riksbankerna påverkar svenskarnas ekonomi

riksbankschefen och ministrar intervjuats för att få svar på huruvida den senaste bank-kraschen i USA med Silicon Valley Bank i spetsen kommer påverka Sverige och svenska folket. Så här långt är det ingen som tror att det kommer märkas i våra plånböcker, men där behöver man nog analysera situationen ur ett större perspektiv.

Att några enskilda banker får likviditetsproblem påverkar inte oss direkt här i Sverige, men indirekt startar en kedja av reaktioner som faktiskt påverkar även oss. Den amerikanske presidenten Biden har gått ut och lovat att inga privata sparare eller småföretag kommer förlora sina pengar. Han lovade att staten kommer gå in och täcka upp insättningsgarantin som gäller.

Med det sagt ställer sig många frågan i USA om det gäller om fler banker kraschar eller om det finns någon gräns för hur många bankkunder man kan rädda? I USA har inflationen varit nedåtgående ett tag för att den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, höjt bankräntorna rejält senaste tiden. Just den höga takten på räntehöjningarna ligger till grund för att flera banker som köpte obligationer plötsligt fick likviditetsproblem när obligationerna tappade i vinstmarginal pga de höga räntorna.

Federal Reserve i USA.

Nu väntas Federal Reserve hålla tillbaka och kanske till och med sänka räntan något den närmaste tiden. Det kan få inflationen att stiga långsamt igen i USA. Ett uppbromsande från amerikanska riksbanken kommer påverka hur den europeiska centralbanken, ECB, kommer agera med sina planerade räntehöjningar. EU vill inte hamna i ett läge där räntorna är så höga här att exporten stannar av och att importen ökar. Det skulle få många europeiska företag att dra i handbromsen och kanske till och med behöva miljontals anställda.

European Central Bank, ECB

Till skillnad från USA och de flesta länderna i EU har Sverige haft en mycket svag tillväxt och en hög inflationstakt. Om ECB avvaktar med räntehöjningarna så kan inte heller den svenska Riksbanken längre ligga kvar på den höga räntan vi har idag. Ligger Sverige kvar på höga räntor kommer inflationen, som redan är hög, fortsätta stiga och vi på det skulle företagen importera inflation från andra länder. Eftersom Sverige har egen valuta kommer kronan falla rejält i värde mot Euron och Dollarn, vilket kommer medföra att det blir billigare att importera och svårt att exportera för svenska företag. Med skillnaden i valutans värde kommer de andra ländernas inflation förbättras och svenska inflationen bli värre. Även om det blir billigare för andra länder att köpa svenska varor så ökar inte tillväxten just på grund av det sjunkande värdet på kronan.

Med ännu högre inflation kommer matpriser, energi och bränsle bli ännu dyrare. Så här långt har inte den svenska regeringen visat något som helst intresse av att agera och förekomma den ekonomiska krisen, utan är mer inställd på att reagera i efterhand, precis som man gjort fram till nu i alla lägen. Medan andra länder i EU redan agerat kring matpriserna menar den svenska finansministern, Elisabeth Svantesson, att det inte är en bra idé, trots att man inte hade något emot att sänka bensin- och dieselpriserna.

Finansminister Elisabeth Svantesson

Så att påstå att bankkrisen i USA inte påverkar oss i Sverige är en mycket naiv inställning, speciellt med tanke på det är tydliga signaler från de olika riksbankerna. Men den här regeringen har hela tiden överskattat Sveriges ekonomiska förmåga och underskattat inflationen. Å andra sidan har regeringspartierna en sådan ekonomisk inställning och ideologi att man inte bryr sig om nämnvärt hur varje individ har det i Sverige, så länge de rikaste inte drabbas så är budskapet från statsministern och finansministern till resten av befolkningen att ”man får bita ihop!”.


11 mars, 2023

Största teknik-banken störtdök

Den största teknikbanken, Silicon Valley Bank, som ligger i Silicon Valley i Kalifornien strax söder om San Francisco, stängdes ner av myndigheterna under fredagen. Banken som är den största långivaren åt teknikföretag fick problem när kunderna tog ut sina pengar efter att det spreds uppgifter om att bankens aktiekurs störtdök.

Silicon Valley Banks huvudkontor i Santa Clara, Kalifornien.

I december, 2022, redovisade Silicon Valley Bank att man hade tillgångar för 2 biljoner kronor men bara ett par månader senare försökte man få in mer kapital genom att sälja av tillgångar och aktier. Genast kom uppmaningar från vissas investmentbanker på Twitter och LinkdIn att alla borde plocka ut sina pengar från banken och på bara några timmar hade banken tappat flera miljarder i värde på aktiemarknaden.

Det hela började med att många teknikföretag anställde tiotusentals programmerare och säljare i samband med att Covid-pandemin slog till. Företagen såg en enorm stigande marknad för online-handel och behövde personal och när man hade svårt att hitta folk så steg lönerna till skyhöga nivåer. När sedan pandemin avtog och allt fler började handla i fysiska affärer insåg teknikföretagen att man var tvungen att avskeda all överflödig personal för att få ner sina enorma lönekostnader.

Silicon Valley Bank finns i 7 länder, däribland Kina och Indien också. Det drabbar således många ekonomier och kommer med stor sannolikhet påverka världens olika centralbanker som under senaste året brottats med att få bukt med inflationen genom att höja bankräntorna. Nu kommer de istället tvingas sänka dem igen och då återstår bara politiska verktyg för att inte inflationen ska skena iväg.

Även en svensk regering och ekonomi kommer drabbas av detta och om vi har en proaktiv regering kan den agera redan nu, men så här långt har sittande regering inte visat någon större kompetens och förståelse för omvärldens ekonomier och har därför fattat undermåliga beslut så här långt.

Vårt tips är att hålla hårt i plånboken om inte regeringen kommer med ett rejält stödpaket som kan hålla den svenska ekonomin rullande.


Bristande kompetens, Ebba!

Energi- och näringsminister Ebba Busch har lovat att se till att svenska familjer får mer pengar i plånboken. Tyvärr har hon inte kunnat hålla detta löfte, vilket visar på hennes inkompetens inom området.

Andra EU-länder har kunnat omfördela pengar från elbolagens vinster till hushåll som drabbats av höga elräkningar, men i Sverige har inget hänt. Trots att EU redan beslutade om detta i september 2022 har Busch misslyckats med att få till ett intäktstak på vinsterna.

Resultatet är att svenska barnfamiljer har gått miste om flera miljarder kronor som istället kunde ha använts till vardagsutgifter som blöjor, mat och gummistövlar. Detta visar på Buschs bristande förmåga att prioritera viktiga frågor och att leverera på sina löften. Det är synd att väljarna har förlorat på detta. Busch förtjänar att få utmärkelsen årets blåsning när vi alla blivit lurade på pengar vi har rätt till.


Riksbanken höjer räntan till 3%

Nu har Riksbanken höjt räntan igen på väldigt kort tid till 3%. Det väntas ytterligare en höjning och försutspås hamna på 3,3%, menar nye riksbankschefen, Erik Thedéen.

Den höjda räntan kommer innebära dyrare huslån som kommer slå hårt mot folk som tagit lån för att köpa en bostad då kostnaden kommer öka med ett par tusen kronor i månaden ovanpå höjda matpriser som stigit mellan 10-30% på olika varor.

Riksbankens höjning beror på att man vill försöka få stopp på den skenande inflationen i Sverige. Ekonomer från olika banker menar att räntehöjningarna är bättre än att låta inflationen stiga kraftigt.

Riksbankens uppgift är att försöka hålla jämna priser så att de inte rusar i höjden, samt att se till att den svenska kronans värde är stabilt och inte tappar internationellt mot andra valutor.


H&M köper aktier för miljarder

Medan klädföretaget H&M stänger er butiker, höjer priserna på kläderna, betalar väldigt låga löner till arbetare i låglöneländer där de har produktion och nu även ger otrygga timanställningar till anställda i butikerna, väljer företagets ägare att köpa tillbaka aktier i bolaget.

De senaste åren har många storföretag valt att lägga vinsterna dels på utdelning och dels på att köpa tillbaka aktier istället för att sänka priserna och satsa på sina anställda. Ändå är de snabba på att klaga på skatter och även har fräckheten att efterfråga statliga stöd, som under coronapandemin.

Det företagen inte tänker på är att de har skylidgheter att upprätthålla rimliga löner och goda arbetsförhållanden. Istället väljer de att betala höga löner till sina vd:ar och aktieägare, samt köpa tillbaka företagets aktier.

Snart borde något land komma med en ny skatt på återköp av aktier för att få ägarna att satsa på utveckling, arbetsmiljö och klimatarbete istället.

Dela denna artikel: