3 april, 2023
Höga matpriser, rent skitsnack!
Varje dag hör vi matvaruhandlare och ägare till de stora handlarna prata i media och debattforum att de höjda priserna beror dels på inflationen och dels på kriget i Ukraina. När dessa bemöts med motargument om att det råder inflation även i andra länder, men att maten där är billigare än i Sverige så försöker man övertyga invånarna i vårt land om att det är svårt att få tag på konstgödsel pga kriget.
Sveriges och Europas agronomer kan inte styrka livsmedelsbranschens påstående att den stora prisskillnaden mellan livsmedel i Sverige och inom EU grundar sig på kostnaden för rysk konstgödsel. Påstående är gravt missvisande trots att frasen tydligen blivit ett mantra varje gång en representant för livsmedelsoligopolet i Sverige är ute bland folk.
Det finns flera argument som talar för motsatsen men framförallt så har priset på konstgödselindex sjunkit i omgångar sedan Ryssland invaderade Ukraina (se källa längst ner i artikeln). Påståendet att det blivit dyrare med konstgödsel från Ryssland och att det saknas alternativ kan ifrågasättas utifrån många aspekter.
Konstgödselpriserna påverkas av flera faktorer. Det är inte bara Rysslands produktion som påverkar konstgödselpriserna. Priset på råvaror som fosfat och kväve är också viktiga faktorer.
De åtgärder som kan göras för att minska användningen av konstgödsel är att istället använda organiskt gödsel eller grön gödsel. Genom att minska användningen av konstgödsel kan jordbrukare också minska sina kostnader för gödsling. Då skulle ekologisk man som är närproducerad kunna vara billigare och ett alternativ som alla väljer. Ändå ser vi inte den prissänkningen i mataffärerna. Att det finns ett behov av att bryta beroendet av rysk konstgödsel är därför ingen hemlighet.
Det saknas inte alternativ till konstgödsel från Ryssland och att påstå att det blivit dyrare på grund av enbart Rysslands priser är en ren och skär lögn!
Priserna på konstgödsel från andra länder som konkurrerar med Rysslands priser och erbjuder billigare alternativ till jordbrukare finns både i Sverige och Europa, men flera svenska regeringar har länge missgynnat våra lantbrukare och motarbetat utvecklingen för att vi skall bli självförsörjande för fler grödor än än bara morötter, socker och spannmål och möjligen potatis.
Lantbrukare borde kunna undersöka möjligheten att använda organiska gödselmedel, vilket också är ett alternativ till konstgödsel. Då priserna på konstgödsel är cykliska och kan variera från år till år beroende på olika faktorer så som utbud och efterfrågan, priset på råvaror och energi, samt politiska beslut om tullar och handelsavtal.
Så även om priset på konstgödsel har ökat nyligen, kan det förväntas att det kommer att sjunka igen i framtiden. Effektiv användning av gödselmedel kan minska kostnaderna – lantbrukare kan effektivt använda gödselmedel genom att använda rätt mängd och typ av gödselmedel för sina grödor och genom att följa lämpliga gödselplaner. Detta kan minska kostnaderna genom att minska överanvändningen av gödselmedel och minska förluster till miljön.
Tekniska innovationer kan minska beroendet av konstgödsel som till exempel Vertical Farming där man odlar på höjden som man så framgångsrikt gör i Europas största grönsaksexporterande land, Nederländerna. Det finns även teknologiska innovationer som kan minska beroendet av konstgödsel genom precisionsjordbruk som använder sensorer och datateknik för att optimera gödselanvändningen och minska förlusterna. Detta kan också minska kostnaderna för lantbrukare.
Lantbrukare har fått stå tillbaka ang. kostnadsutvecklingen och nu använder alltså de stora bolagen som COOP, ICA och Axfood Ukrainakriget som ett grundargument till ett högre pris i butiken. Detta påståendet är falskt och bokstavligt talat rent skitsnack!
Tyvärr ser vi att det finns enorma ekonomiska intressen inom de stora matvarukedjorna som hellre ser till ägarnas bästa än till befolkningen. Inte ens COOP, som ägs av ”folket”, ser till invånarnas bästa längre, utan delar ut höga bonusar och löner till sina chefer istället. ICA-handlarna har använt sina vinster till att köpa tillbaka aktierna från aktiemarknaden så att de stora ägarna av ICA Maxi och ICA Kvantum mfl kan hålla kartelliknande höga priser tillsammans med Axfood och COOP.
I en kommande artikel tar vi upp ovan ämne och hur några familjer, aktiva inom ICA, tjänat mångmiljonbelopp på bekostnad av dig som konsument och insideraffärer.
Källor:
Priset på livsmedel, en interpellation.
Länkar ang. priset på konstgödsel
Jordbruk och fallande priser på konstgödsel
Öppen data om priset på konstgödsel
Grödor Sverige är självproducerande av
22 mars, 2023
Vad är NATO och vilka är för- och nackdelarna?
Det finns tydligt två läger i Sverige gällande NATO-medlemskap, även om JA-sidan är stor majoritet i Riksdagen, vilket dagens omröstning visade. Men vi vill i denna artikel ha med mer fakta om denna organisation bestående av 30 länder i dagsläget.
NATO (North Atlantic Treaty Organization) är en militärallians som grundades 1949 för att försvara medlemsstaterna mot hot från andra stater. Genom att gå med i NATO förbinder sig en stat att försvara andra medlemsstater vid behov och att förvänta sig att andra medlemsstater ska försvara den själv. Att gå med i NATO innebär också att man delar information, teknologi och försvarsteknik med andra medlemsstater.
När ett land går med i NATO kan det välja att begränsa sin militära suveränitet genom att delta i militära insatser och samarbeten. Detta innebär också att medlemsstaterna kan bli indragna i konflikter som de inte är direkt inblandade i, vilket kan öka risken för konflikter.
En fördel med att gå med i NATO är att medlemsstaterna kan räkna med ökad säkerhet och stöd från andra medlemsstater vid hot mot landets säkerhet. En annan fördel är att NATO-medlemskap kan stärka internationella relationer och öka möjligheterna till samarbete inom försvar och säkerhet.
När det gäller kärnvapen så finns det ingen krav från NATO att medlemsstaterna måste ha kärnvapen inom sina gränser. Tvärtom så finns det en internationell icke-spridningsavtal om kärnvapen som de flesta NATO-länder har skrivit under.
NATO är en allians av självständiga stater och medlemsstaterna behåller sin nationella suveränitet. Den faktiska makten i NATO ligger inte hos den amerikanske presidenten, utan alla medlemsstater har en röst och beslut fattas på grundval av konsensus. Dock är USA den största militära makten i NATO och har en ledande roll i alliansen.
Alldeles nyligen har presidentkandidaten (och förre presidenten i USA), Donald Trump, sagt att om han vinner valet så kommer han se till att USA lämnar NATO. Om USA skulle lämna NATO skulle det innebära en stor förändring för alliansen. USA är en av de största och mest inflytelserika medlemsstaterna i NATO, både ekonomiskt och militärt, och har en viktig roll som garant för alliansens försvar.
En sådan utveckling skulle sannolikt innebära en ökad oro och osäkerhet för andra NATO-medlemsstater, som skulle behöva söka nya säkerhetsarrangemang eller stärka sin militära förmåga för att försvara sig. Det skulle också innebära en förändring av maktbalansen inom NATO och internationellt, vilket kan påverka internationella relationer och geopolitiska beslut.
Det ska dock sägas att presidentkandidaten Donald Trumps uttalanden om att lämna NATO inte nödvändigtvis är representativa för den amerikanska regeringens officiella ståndpunkt. Det är också värt att notera att USA har varit en viktig och starkt engagerad medlemsstat i NATO sedan alliansens grundande, och har bidragit till att upprätthålla stabilitet och säkerhet i Europa och Nordatlanten.
Att gå med i NATO kan ge Sverige flera fördelar, inklusive:
- Ökad säkerhet: NATO är en försvarsallians och dess medlemsstater åtar sig att försvara varandra vid behov. Som medlem av NATO skulle Sverige få ökat skydd mot eventuella hot från andra stater.
- Samarbete och utbyte av kunskap: Som medlem av NATO skulle Sverige ha möjlighet att samarbeta och utbyta kunskap med andra medlemsstater inom försvars- och säkerhetsområdet. Detta skulle kunna öka Sveriges försvarsförmåga och stärka landets säkerhet.
- Ökat inflytande: Som medlem av NATO skulle Sverige ha en röst i beslutsfattandet inom alliansen. Detta skulle ge Sverige en plattform för att påverka beslut som påverkar landets säkerhet och försvar.
- Internationellt engagemang: Att gå med i NATO skulle innebära ett ökat internationellt engagemang för Sverige inom försvars- och säkerhetsfrågor. Detta skulle kunna bidra till att öka Sveriges roll och inflytande i internationella sammanhang.
Att vara alliansfritt innebär att Sverige inte har några formella militära allianser med andra länder. Det finns flera fördelar med att vara alliansfritt istället för att gå med i NATO, inklusive:
- Självständighet: Att vara alliansfritt innebär att Sverige har möjlighet att fatta sina egna beslut om försvar och säkerhet, utan att vara bundna av alliansförpliktelser. Det ger Sverige större självständighet och flexibilitet i sin försvars- och säkerhetspolitik.
- Neutralitet: Som alliansfritt land kan Sverige behålla sin status som neutralt land. Detta kan vara fördelaktigt i internationella konflikter och i arbetet med att upprätthålla fred och stabilitet i regionen.
- Minskad risk för konflikter: Att vara alliansfritt kan bidra till att minska risken för konflikter och spänningar med andra länder som kan uppfatta Sverige som en del av en militärallians.
- Ekonomiska fördelar: Att vara alliansfritt kan också innebära ekonomiska fördelar eftersom det minskar behovet av att investera i försvarsutrustning och militär infrastruktur.
Det ska dock påpekas att beslutet att gå med i NATO eller förbli alliansfritt är en mycket komplex fråga som involverar många faktorer och avvägningar. Det finns också argument mot att gå med i NATO, och det är viktigt att ta hänsyn till både för- och nackdelar innan man fattar ett sådant beslut.
Om NATO skulle hamna i en konflikt med Ryssland och/eller Kina finns det flera risker och utmaningar som alliansen skulle stå inför. Några av dessa är att både Ryssland och Kina har stora och moderna militära styrkor, vilket skulle utgöra en stor utmaning för NATO om en konflikt skulle uppstå. Det skulle krävas betydande militära resurser för att bemöta hotet. Länderna ligger nära NATO-länder, vilket skulle innebära att alliansen skulle vara närmare deras militära närvaro och försvarsstyrkor. Detta skulle öka risken för spänningar och konflikter.
Både Ryssland och Kina anses vara mycket avancerade när det gäller cyberkrigföring, vilket skulle innebära en stor utmaning för NATO. Cyberattacker kan leda till förödande effekter på kritisk infrastruktur och på alliansens förmåga att försvara sig. Inte minst har Ryssland visat detta i tidigare val i USA, men även Kina i den dominans landet har genom sina appar och tillverkning av mobiler, datorer och andra högteknologiska apparater där många länder misstänker att avlyssning ständigt sker.
Ryssland och Kina är betydande ekonomiska makter med inflytande över globala marknader. En konflikt med någon av dessa länder skulle kunna leda till en ekonomisk kris som skulle påverka NATO-ländernas ekonomier och stabilitet. Det har vi sett senaste tiden i Europa.
Kina har en betydande militär styrka och har uttryckt oro för NATOs utvidgning i Asien. Kina har uttryckt oro för att NATOs utvidgning i regionen, genom att erbjuda stöd åt Taiwan, Australien, Nya Zeeland och Japan mfl önationer, kan leda till en ökad närvaro av amerikanska militärstyrkor och därmed en ökad amerikansk inblandning i regionen. Kina har också uttryckt oro för att NATO kan användas för att motverka Kinas växande militära närvaro och ambitioner i regionen.
Ryssland å sin sida känner ett starkt hot att allt fler länder i Rysslands närområde ansöker om NATO-medlemskap, däribland Finland (och Sverige) samt Ukraina och Moldavien. Ryssland har även hotat med att ingripa militärt för att hindra NATOs utvidgning.
Frågan är om du känner att du fått mer, och bättre information eller om denna artikel, likt många andra upplevs partisk eller påverkande. Vi har försökt hålla oss till fakta även om det finns många ingångsvärden som inte kunnat tas upp och därmed skulle kunna påverka.
22 mars, 2023
Polariseringen farlig för Sverige
Sverige har länge betraktats som en av världens mest stabila och fredliga demokratier. Vi har haft relativt hög grad av politisk enighet och samförstånd mellan olika partier och samhällsgrupper under senaste århundradet. Men under de senaste åren har vi sett en ökad polarisering mellan olika politiska grupper, vilket kan ha allvarliga konsekvenser för vår demokrati och samhällets stabilitet.
Polarisering ökar splittring och motsättningar mellan olika samhällsgrupper. Det kan handla om politiska åsikter, ekonomiska intressen, sociala grupper eller etnisk bakgrund. Polarisering uppstår ofta när det finns djupa oenigheter om viktiga frågor och när det saknas möjligheter till dialog och samförstånd. Polarisering behöver inte nödvändigtvis vara en dålig sak i sig själv, eftersom oenighet och debatt är viktiga delar av en demokratisk process. Men när polariseringen leder till extremism, våld och handlingsförlamning kan det hota vår demokrati och vårt samhälles stabilitet.
Polarisering kan också leda till en minskad förmåga att lösa samhällsproblem. När olika grupper inte kan enas om lösningar på viktiga problem kan det leda till politisk blockering och handlingsförlamning. Detta kan i sin tur leda till att samhällsproblem förvärras, vilket kan skada både individens och samhällets välfärd. Den polarisering som byggts upp i Sverige och flera andra länder runtom i världen bygger på att man har två olika versioner på verkligheten. Den ena sidan bygger sin verklighet på forskning, fakta och sanning, medan den andra är sanningsförnekare och istället alltid hänvisar till konspirationsteorier som bättre ger förklaringar till varför exempelvis muslimer eller människor från Afrikas kontinent är roten till allt negativt som sker.
Det finns olika politiska ideologier som kan leda till polarisering, och andra som kan motverka den. En ideologi som ofta leder till polarisering är nationalismen. Den försöker betona och förmedla en stark känsla av samhörighet och lojalitet mot det egna landet eller folket. Men detta kan leder till en ökad fiendebild mot andra länder och grupper, vilket i sin tur leder till hat och konflikter.
En annan ideologi som påminner om nationalismen och som leder till polarisering är populismen. Populismen betonar en stark ledare och en stark vilja att lyssna på folkets röst. Men även här leder det till en ökad polarisering mellan folk och mellan olika grupper av människor.
Det finns däremot politiska ideologier som, med varierad framgång, kan motverka polariseringen. En ideologi som betonar dialog och samarbete mellan olika grupper är liberalismen som värderar individens frihet och rättigheter, men också dialog och samarbete för att lösa samhällsproblem. En annan är socialismen som betonar jämlikhet och solidaritet.
Även nyare ideologier som feminism och ekologism kan motverka polarisering eftersom dessa vill bekämpa diskriminering och ojämlikhet på grund av kön, samt betonar hållbarhet och skydd för vår gemensamma plats på jorden och vår gemensamma skyldighet att bevara den.
Sen finns det en ideologi som värnar lite extra om just detta och det är socialliberalismen, vilken utgår från både individens frihet och samhällets ansvar för att skapa jämlikhet och rättvisa. Genom att balansera dessa två principer kan socialliberalismen skapa en plattform för att bygga broar mellan olika samhällsgrupper. Socialliberalismen kan förena liberala värderingar såsom personligt ansvar och frihet med sociala värderingar som medmänsklighet och jämlikhet och bidrar med en ökad förståelse och samarbete mellan människor för att värna om miljön och motarbeta klimatförändringar.
Ett samhälle byggt på socialliberala värderingar önskar främja ekonomisk tillväxt och utveckling, samtidigt som den också betonar behovet av socialt skyddsnät och att skapa en grön, hållbar och rättvis ekonomi. Genom att skapa en stark ekonomi och samtidigt säkerställa att alla får del av dess fördelar bidrar det till en minskning av de ekonomiska klyftorna som ofta är en drivkraft bakom polarisering. Vidare är det viktigt med utbildning som leder till att alltid försöka hitta nya, bättre lösningar på problemen istället för att bara beskylla andra grupper och kulturer för det.
Vilket du föredrar och väljer beror på var du befinner dig i livet just nu, men det känns som att polarisering är det sista Sverige behöver i dagsläget.
1 mars, 2023.
Sveriges framtid hotad av ökande klyftor
Sverige har länge varit känt som ett land med relativt små klyftor mellan människor, men det är tyvärr inte längre fallet. De senaste åren har klyftorna mellan de med höga och låga inkomster ökat dramatiskt, vilket leder till en ojämlikhet som är ohållbar på lång sikt.
Den nya regeringen har visat sina rätta färger när den skiljer befolkningen åt och riskerar att skapa en stor konflikt bland invånarna. Istället för att arbeta för en ökad jämlikhet och fördela resurserna på ett rättvist sätt, har regeringen valt att gynna de redan rika på bekostnad av de fattiga. Detta syns tydligt i hur de som har mycket pengar slösar på dyra saker medan låginkomsttagare inte längre har råd att köpa frukt och grönsaker och annan näringsrik mat.
Det är också viktigt att notera att Sverige har tappat i produktivitet och ligger sämst i hela EU. Om inget görs för att vända den här trenden kan vi förvänta oss en migrationsvåg där människor flyttar ifrån Sverige och söker efter bättre möjligheter i andra länder. Detta kan mycket väl leda till en situation liknande den då många svenskar flydde till USA på grund av svält och fattigdom för drygt hundra år sedan. En avfolkning på människor och kompetens är alltid förödande för ett land.
Det är dags för Sverige att ta itu med dessa problem och hitta helt nya vägar för att klara av framtiden. Vi behöver en regering som prioriterar ökad jämlikhet och som arbetar för att skapa en mer rättvis fördelning av resurserna, men därmed inte sagt en socialistisk eller kommunistisk fördelning. Vi behöver också investera i utbildning och innovation för att öka produktiviteten och skapa nya jobb som är konkurrenskraftiga för framtiden.
Det är också viktigt att förstå att det här är inte bara ett moraliskt problem, utan också ett ekonomiskt problem. Om klyftorna fortsätter att öka kommer det att leda till en minskad tillväxt och större ekonomisk osäkerhet för alla. Det kommer isåfall skapa stora motsättningar mellan grupperingar av befolkningen och även skapa otrygghet för individen.
Sverige har en lång historia av att vara ett land som prioriterar jämlikhet och rättvisa, och det är något som vi borde vara stolta över. Men det är också något som vi måste kämpa för att bevara. Om vi vill att Sverige ska fortsätta vara ett land där alla har lika möjligheter och rättigheter, då är det dags att agera nu.
Det är ett faktum att Sverige har provat både vänsterregeringar och högerregeringar under de senaste decennierna, men trots detta har klyftorna mellan människor bara fortsatt att öka. Den senaste högerextrema regeringen har tyvärr inte visat något intresse av att arbeta för ökad jämlikhet, vilket har gjort situationen ännu värre.
En lösning på det här problemet kan vara en socialliberal regering. En socialliberal regering baserar sig på värden som frihet, rättvisa och jämlikhet. Socialliberaler tror på att alla människor ska ha lika möjligheter och att det är regeringens ansvar att se till att detta sker. Samtidigt erkänner de också vikten av individuell frihet och självständighet.
En socialliberal regering skulle arbeta för att minska klyftorna mellan människor genom att investera i utbildning, innovation och sociala program som hjälper de som har det sämst ställt. De skulle också sträva efter att skapa en mer rättvis fördelning av resurserna genom att införa en progressiv skattesats och andra åtgärder som gynnar de med låga inkomster.
En socialliberal regering skulle också arbeta för att öka produktiviteten och skapa nya jobb. De skulle fokusera på att investera i utbildning och innovation, och främja företagsamhet och entreprenörskap.
Det finns inga enkla lösningar på de här problemen, men genom att ha en regering som fokuserar på att minska klyftorna mellan människor och skapa en mer rättvis fördelning av resurserna, kan vi åtminstone börja på rätt spår.
Det är också viktigt att notera att en socialliberal regering inte skulle bryta mot Sveriges demokratiska principer och värderingar. Tvärtom skulle de arbeta för att stärka dessa värderingar och se till att alla människor har rätt att delta i samhället på lika villkor. Sverige skulle då kunna se ljust på framtiden med ett ledarskap som har en vision för ett mer jämlikt land, tryggare befolkning och mindre konflikt mellan invånarna.
23 februari, 2023
Dags att granska media som rapporterar om politik
Senaste veckan har det framkommit flera dokument som visar att Fox News nyhetsankare, däribland Tucker Carlson, Sean Hannity och Laura Ingrahham tillsammans med deras redaktioner, valt att felaktigt rapportera om stormningen av kongressen den 6 juni, 2021, efter presidentvalet någon månad innan. I flera mail har de själva uttryckt att både Trump och hans anhängare är helt galna och demoniska krafter både gällande anklagelserna om valfusk och annat som pågått sedan dess. Ändå har ägaren av kanalen, Rubert Murdoch, och samtliga nyhetsankare valt att rapportera felaktigt med falska anklagelser och hetsa tittarna för att man gjorde analysen att om man inte hakade på så skulle kanalen tappa tittare till de än mer konspiratoriska kanalerna NewsMax och OAN mfl.
Då är frågan vem som granskar svenska media och vad och hur de rapporterar om den svenska politiken?
Fram till sista december 2019 var det Pressombudsmannen som granskade massmedia. Den 1 januari, 2020 övergick det till att bli Medieombudsmannen. Journalisterna ska granskas av Journalistförbundets yrkesetiska nämnd (YEN). Förutom detta kan man säga att mediegranskningen av medier och det är ytterst ovanligt att tidningar granskar och kritiserar varandras nyhetsförmedling, speciellt när det kommer till det politiska arbetet.
Vi får uppfattningen om att många svenska nyhetssändningar och artiklar är väldigt inställsamma till framför allt SD. Det är som att man har blivit rädd för att om man inte rapporterar allt som SD uttalar sig om i alla frågor så kommer tittare och läsare vända sig till SDs webb-kanaler som både sänder egna TV-inspelningar och skriver i nätliknande tidningar. Vad beror detta på?
Från att ha varit beröringsrädda för bara tio år sedan där man knappt ville skriva ner namnet på partiet och absolut inte låta representanter från SD delta i debatter, intervjuer eller utfrågningar, till att man nu alltid har med någon från SD, även när det inte är det minsta relevant (även i SVTs Aktuellt och speciellt i SVTs program Agenda).
Därför ställer vi oss frågande till om man ens bemödar sig med att kritiskt granska SD och deras politik och, många gånger, galna utspel och uttalanden på Twitter och andra kanaler. Är vi måhända på väg att se en liknande omställning bland svenska medier och nyhetskanaler som den som Fox News? Är man beredd att släppa igenom allt och normalisera SDs nationalistiska och många gånger rent rasistiska politik och spela med för att man är rädd att tappa klick från sina läsare och tittare?
Exempelvis har det blivit väldigt fult att vara socialliberal eller vilja se socialliberala lösningar på problemen, vilka bygger på medmänskliga, rättvisa och demokratiska förslag. I SD har man i många år uttalat att vänsterliberaler och socialliberaler är största hotet mot Sverige och att socialliberaler är landsförrädare. Man tycker att det minsta man kan begära av journalisterna i vårt land, det är att googla fram vad socialliberalism står för och därefter våga ifrågasätta de falska påståendena som kommer likt grodor ur SD-politikernas munnar och tangentbord.
Därför har NUWCE i sitt uppdrag att, förutom att granska politikerna, regeringen och riksdagen, även granska media och nyhetsarbetet på landets olika redaktioner. Sverige och dess befolkning kan inte acceptera att bli matade med felaktigheter eller undanhållande av fakta bara för att tillgodose SD. Vi vill påminna om att nazismen inte startade med koncentrationslägren, utan med människors, journalisters och nyhetsmediers tystnad och acceptans av extrem politik.
16 februari, 2023
Alla olika inför lagen
Varför är Sveriges justitieminister likgiltig inför Sveriges lagverk och gällande avtal?
Justitieministern har en viktig roll och är en del av den olyckliga konstellation av riksdagsledamöter som utgör Sveriges regering. En inrättning där respekt för medborgare och kollegor tydligen ersatts med högmod och arrogans.
Ingen människa är perfekt, alla gör missbedömningar eller felaktiga antaganden. Moderaterna med Gunnar Strömmer lovar till exempel att få bukt på en ohållbar situation gällande narkotikarelaterade brott. I dag har Sverige istället blivit en distributionscentral.
Regeringen vågar inte ens prata med övriga berörda för att få fram vad som faktiskt sker i landet och i världen. Vad är demokrati, rättvisa, avtal och våra lagar värda när även tillsatta ministrar i riksdagen gör egna överträdelser mot avtal och lag?
Gunnar Strömmer uppvisar ett utstuderat beteende som inte är förenligt med ämbetet han är vald att övervaka, förändra och komplettera.
Det är omoraliskt att ledamot som lyfter arvode för att representera svenska folket och Sverige agerar oetiskt i personliga uttalanden eller i skrift. Det är oacceptabelt att en minister eller ledamot av Riksdagen bryter mot svensk lag genom ett lumpet språkval i tron att det skulle generera uppskattning hos väljarskarorna.
Trots påpekanden, bara några månader in i den nya mandatperioden nedlåter sig delar av Sveriges ministrar att utföra sitt arbete på ett ärligt, öppet och konstruktivt sätt, för folkets bästa. Vi ser det även på annat håll, med mer slutlig och negativ effekt för dig som medborgare.
Är detta nivån på lag och ordning som svenska folkets skall fortsätta att acceptera för de cirka nio miljarder som, via skattsedeln, årligen investeras för att bekosta ledamöternas arvoden etc. gällande driften av det politiska arbetet i riksdag och regering?
Sveriges justitieminister företräder partiet ”lag och ordning” men tillåter sina allierade att prata om utrensning och rycker med axlarna till svar.
Varför vill Gunnar Strömmer slita sönder vårt land genom att föregå med ett uselt
föredöme och inte respektera representanter för svenska folket?
Politikernas roll i de kriminella dödsskjutningarna
Narkotikauppgörelserna i landet fortsätter sätta skräck i politikerna (iallafall retoriskt) och därmed även stora delar av befolkningen som slukar nyhetssajternas click-jagande artiklar med hull och hår.
Minsta skjutning eller sprängning rapporteras som om det pågick ett stort inbördeskrig i Svergie. Under 2022 avled totalt 61 personer, varav nästan alla dessa i någon form hade ett kriminellt förflutet eller var kända av polisen. Samma år avled över 2200 personer pga prostatacancer.
Sedan flera år tillbaka finns medicinsk teknik att upptäcka prostatacancer i ett tidigt stadium så att rätt behandling kan sättas in och förhindra att cancern sprider sig till den grad att den blir obotlig. Ändå görs inte denna, relativt enkla, insats med magnetscreening. Var någonstans i politiken har det gått snett när människor oroar sig mer för ett 50-tal kriminella som valt att skjuta varandra än att försöka lösa problemen där tusentals män dör av cancer? Varför är den akuta miljardinsatsen på poliser viktigare än den inom vården som kan rädda många fler liv, inklusive de skjutna i det pågående narkotikakriget?
Samtidigt som de flesta politikerna och riksdagspartierna tävlar om vem som ska lagstifta hårdare straff och bygga fler fängelseanstalter, säger forskarna och polisen själva att insatserena måste läggas långt tidigare i kedjan, nämligen i grundskoleåldern så långt ner som på mellanstadienivå.
Så hur ska vi då få bukt med dödsskjutningar och explosioner från bomber i trappuppgångar som kan leda till att oskyldiga dör? Ett sätt skulle kunna vara att statsministern och de andra partiledarna från landets riksdagspartier sätter sig kring ett bord med de individer som är inblandade i både försäljning av naarkotika och de som köper drogerna till sina fester och för ett vuxet samtal och lyssnar in vad man tillsammans kan göra för att få stopp på eländet. Då skulle man inte bara lugna invånarna utan även få en bättre överblick kring hur man kommer åt problemen, oavsett hur tidigt insatserna bör komma.