9 maj, 2023
Organisk tillväxt, på liv och död
Skogsbruk är en viktig näring i Sverige som bidrar till ekonomin och sysselsättningen, men det har också en stor påverkan på miljön. Det är därför viktigt att skogsbruket bedrivs på ett hållbart sätt för att säkerställa återväxt och diversifierat djurliv. Det finns olika aktörer som är involverade i skogsbruket och dess förvaltning, såsom företag, myndigheter och organisationer. För att bedriva hållbart skogsbruk krävs långsiktiga investeringar och en balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsynstaganden. Enligt en rapport från Sveriges Natur visar statens skogsbrukspolitik inte tillräcklig hänsyn till bl.a. renskötseln. Renskötseln har länge varit hotad på grund av exploatering av skog och mark, vilket har påverkat både klimatet och ekosystemet.
I Finland har man tagit ett steg mot hållbart skogsbruk genom att införa ett certifieringssystem för skogsbruk som tar hänsyn till både miljö och sociala aspekter. Systemet har möjliggjort för mer diversifierat djurliv och en ökad hänsyn till renskötseln.
Det är därför viktigt att skogsbruket bedrivs på ett hållbart sätt som tar hänsyn till både miljön och samhällets behov för att uppnå en balanserad tillväxt inom skogsbranschen.
Skogsbruk en viktig näring, men det är också viktigt att bedriva det på ett hållbart sätt för att säkerställa återväxt, diversifierat djurliv och hänsyn till renskötseln. Det krävs långsiktiga investeringar och en balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsynstaganden för att uppnå detta.
En nyligen publicerad apport om skogsnäringens potential för tillväxt i Sverige fram till år 2050 visar på möjligheter till ökad produktion av skogsprodukter, samt ökad export och sysselsättning inom branschen. En ökad produktion av skogsprodukter kan bidra till en mer hållbar utveckling genom att minska användningen av fossila bränslen.
Trots dessa möjligheter finns det också vissa risker att ta hänsyn till. En av de största riskerna är att ökad produktion av skogsprodukter kan leda till ökad exploatering av skogen, vilket i sin tur kan leda till minskad biologisk mångfald och påverka klimatet negativt. Det är därför viktigt att skogsbruket bedrivs på ett hållbart sätt som tar hänsyn till både miljön och samhällets behov.
En annan risk är att en ökad efterfrågan på skogsprodukter kan leda till högre priser på marknaden, vilket kan påverka konkurrenskraften för andra branscher. Detta kan leda till att andra branscher drabbas negativt och att ekonomin i stort påverkas.
Rapporten visar på en positiv potential för tillväxt inom skogsnäringen, men det är viktigt att ta hänsyn till riskerna med ökad produktion och exploatering av skogen.
8 maj, 2023
IPCC – Målet är att undvika att nå 1,5 C -målet
Enligt IPCC AR6-rapporten, om utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i nuvarande takt, förväntas den globala uppvärmningen nå 1,5°C över förindustriella nivåer i början av 2030-talet och 2°C i mitten av 2040-talet.
Rapporten antyder också att det är mycket troligt att den globala uppvärmningen kommer att överstiga 2°C i slutet av seklet om inte utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar.
Dessutom, om världen fortsätter på en bana med höga utsläpp, varnar rapporten för att den globala temperaturen kan nå 4°C eller mer över förindustriella nivåer i slutet av århundradet, med förödande effekter på ekosystem, ekonomier och mänskliga samhällen över hela världen. Men rapporten lyfter också fram att det fortfarande är möjligt att begränsa uppvärmningen till 1,5°C eller till och med 2°C med omedelbara och ambitiösa utsläppsminskningar, såväl som anpassningsåtgärder.
Rapporten handlar om klimatförändringar och dess effekter på planeten, baserad på den senaste vetenskapliga forskningen. Den vanligaste oron är att världen blir varmare, havsnivån stiger och extrema väderhändelser blir allt vanligare och svårare.
Rapporten betonar att det är dags att agera nu, eftersom möjlighetsfönstret för att begränsa uppvärmningen till 1,5°C snabbt stängs.
Rapporten ger olika scenarier för framtiden beroende på hur mycket utsläppen av växthusgaser minskas och den visar att fördelarna med att minska utsläppen vida överväger kostnaderna. Rapporten betonar också vikten av anpassningsåtgärder för att hantera de effekter av klimatförändringar som redan sker och kommer att fortsätta att inträffa.
Sammanfattning, på enkel svenska:
Rapporten visar att mänskliga aktiviteter, särskilt förbränning av fossila bränslen, är den främsta orsaken till global uppvärmning och klimatförändringar. Rapporten lyfter också fram det akuta behovet av att minska utsläppen av växthusgaser för att begränsa de värsta effekterna av klimatförändringarna, såsom mer intensiva och frekventa värmeböljor, torka, översvämningar och skogsbränder.
Vi kan fortfarande undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna om vi agerar beslutsamt och kollektivt, och det finns många möjligheter att skapa en mer hållbar och motståndskraftig framtid för alla.
2 maj, 2023
Klimatet behöver färre shopaholics
E-handeln har under de senaste åren blivit allt mer populär bland svenskar. Enligt statistik från Handelsfakta har e-handeln ökat stadigt under de senaste åren. Hur mycket handlar svenskar på nätet och hur ser trenden ut fortsättningsvis?
Enligt Handelsfaktas statistik ökade e-handeln med 7,4 procent under 2021, vilket motsvarade en omsättning på 156,3 miljarder kronor. Detta innebär att e-handeln står för cirka 15 procent av den totala detaljhandeln i Sverige. De vanligaste kategorierna att handla på nätet är kläder och skor, följt av hemelektronik och böcker.
Enligt Ready Digitals rapport från 2022 använder 92 procent av svenskar internet och 78 procent använder mobilen som sin främsta enhet. Majoriteten av internetanvändningen sker i åldersgruppen 16-74 år. Vidare visar rapporten att e-handeln ökar även bland äldre personer, där 49 procent av 65-74-åringarna handlar på nätet.
Var hamnar Sverige i förhållande till andra länder i Skandinavien?
- I Danmark ökade e-handeln med 26 procent under 2021 och uppgick till en omsättning på 215 miljarder danska kronor.
- I Norge ökade e-handeln med 30 procent under 2021 och uppgick till en omsättning på 182 miljarder norska kronor.
- I Finland ökade e-handeln med 20 procent under 2021 och uppgick till en omsättning på 13 miljarder euro.
Det är tydligt att e-handeln ökar stadigt bland svenskar. Detta kan troligtvis förklaras av flera faktorer, såsom ökad tillgänglighet till internet och mobila enheter, en större utbud av varor och möjligheten att jämföra priser. Vidare har även pandemin bidragit till ökningen av e-handeln, då många konsumenter valt att handla på nätet för att undvika trängsel i fysiska butiker.
Klädestillverkare redovisar sin miljöpåverkan på olika sätt, såsom miljöcertifieringar, LCA, miljödeklarationer och genom att publicera miljömål och resultat. Genom att öppet redovisa sin miljöpåverkan kan klädtillverkare öka transparensen kring sin verksamhet och bidra till en mer hållbar bransch.
Slutsats: E-handeln har blivit alltmer populär bland svenskar och trenden ser ut att fortsätta framöver. Det är viktigt för företag att anpassa sig till den ökade e-handeln för att inte hamna efter i konkurrensen. Samtidigt är det viktigt att se till att konsumenternas rättigheter skyddas när de handlar på nätet.
E-handeln ökar i samtliga nordiska länder och är en växande trend. Det är viktigt att företag anpassar sig till denna trend för att fortsätta vara konkurrenskraftiga på marknaden.
Det finns en annan intressant iaktagelse, värd att nämnas.
Enligt Kronofogden så minskade den totala skulden till Kronofogden i Sverige under 2021 med 2,8 procent jämfört med föregående år. Skulden för inköp av konsumtionsvaror minskade med 8,5 procent jämfört med föregående år och uppgick till 9,9 miljarder kronor.
Antalet inkassokrav minskade också med 3,3 procent under 2021 jämfört med föregående år. Totalt sett uppgick antalet inkassokrav till 8,6 miljoner.
Sammanfattningsvis visar statistiken att den totala skulden till Kronofogden i Sverige minskade under 2021, och särskilt skulden för inköp av konsumtionsvaror minskade. Även antalet inkassokrav minskade något jämfört med föregående år.
Hur tänker konsumenten kring cirkulär ekonomi och hållbarhet och varför borde vi varudeklarera kläders miljöpåverkan lika tydligt som tvättråd?
Klädestillverkare redovisar sin miljöpåverkan på olika sätt. Ett vanligt sätt är att använda sig av olika miljöcertifieringar, såsom GOTS (Global Organic Textile Standard) och OEKO-TEX, som garanterar att produkterna uppfyller vissa miljökrav.
Flera klädestillverkare har också börjat använda sig av livscykelanalyser (LCA) för att undersöka och redovisa sin miljöpåverkan. LCA innebär att man kartlägger och analyserar en produkts miljöpåverkan genom hela dess livscykel, från råvaruproduktion till avfallshantering.
Vissa klädestillverkare har också börjat använda sig av miljödeklarationer, som är en standardiserad metod för att redovisa en produkts miljöpåverkan. Miljödeklarationer ger konsumenter och andra intressenter information om en produkts miljöpåverkan i form av bland annat energianvändning, utsläpp och avfall.
Det är också vanligt att klädtillverkare publicerar sina miljömål och redovisar sina framsteg mot dessa mål. Detta kan exempelvis göras i årsredovisningar eller på företagets webbsida.
Källor:
- Global Organic Textile Standard (GOTS). (2022). Certifiering. https://global-standard.org/certifiering.html
- OEKO-TEX. (2022). Produktklasser och certifieringssteg. https://www.oeko-tex.com/sv/for-manufacturers/certification/product-classes-and-certification-steps
- European Commission. (2022). Product Environmental Footprint (PEF) and Organisation Environmental Footprint (OEF). https://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/pef_oef_en.htm
21 mars, 2023
Klimatkatastrof och stora RUBRIKER
Nu har IPCC:s (FN: internationella klimatpanel) senaste rapport om klimatförändringar kommit. Media slår på stora trumman och rapporterar med bilder på uttorkad jord, översvämmade områden och rubriker lika stora som halva sidan. Tusentals forskningsrapporter, oberoende av varandra, från hela världen kan inte ha fel. Vi är på väg mot en klimatkatastrof. Ändå görs inget!
Ja, det stämmer att vi snart är inne i en återvändsgränd när det är för sent att göra något om det inte görs något nu. Inte imorgon utan helst idag! Man rapporterar som om det är jordens undergång men glömmer ofta att berätta att det är människans (och många andra arters) undergång som står på spel. Planeten kommer klara sig utan oss – troligtvis mycket bättre – och återhämta sig även om det tar några tusen år. Det är i sammanhanget en väldigt kort tid för vår planet men helt avgörande för människans överlevnad.
Självklart ska vi lita på vad forskarna säger och som sammanfattas i IPCC-rapporterna år efter år. Det råder ingen tvekan om att den pågående klimatförändringen beror på oss människor och vårt levnadssätt. Det har undertecknad själv undervisat och föreläst om på olika skolor i flera år. Varje gång har det strikt hänvisats till forskningen och källkritik för att ifrågasätta konspirationsteoretiker utan att på något vis lägga någon som helst politisk värdering vid undervisningstillfällena. Och varje gång kommer någon förälder med anklagelser om att man gett deras ungdom klimatångest och som vill att man dels ska be om ursäkt och dels sluta lära ut sådant som de själva ändå inte tror på av antingen religiösa eller politiska skäl.
Så visst är det rätt att media två gånger per år i samband med att klimatrapporterna släpps, rapporterar om vart vi är på väg. Nu senast var det många som rapporterade om att vi bara har sju år på oss att halvera koldioxidutsläppen innan det är oåterkalleligt och det inte kommer att gå att reparera luftkvalitén och värmeökningen som gör att några av våra husdjur som hundar och katter kommer att ha svårt att överleva med en ökad koldioxidhalt i luften och att glaciärer och isar smälter och därmed hjälper till att öka temperaturen ytterligare och att vi får allt mindre färskvatten (som inte är utblandat med saltvatten) kvar på planeten.
För några år sedan rapporterades siffran 10 år och många menade att de kände igen siffran från 80- och 90-talet då vi hade 10 år kvar p.g.a. ozonskiktet den gången. Eftersom vi ’klarade’ oss den gången menade skeptikerna att siffran ”10 år” bara var skrämselpropaganda. Men då, liksom nu, varnade forskarna att det är så lite tid kvar ”om vi inte gör något åt problemet!”, d.v.s. om vi fortsätter som vi gjort fram till nu så kommer vi inte ha mer tid kvar. Tidsintervallet stämmer alltså och man kan lugnt säga att det är bråttom och att det måste finnas en förståelse för att det kan ge en och annan klimat ångest.
Anledningen till att det ger klimatångest beror på att media och de här IPCC-rapporterna aldrig ger något hopp om att vi kan lösa problemet!
På samma sätt som den tunga industrin hjälptes åt att sluta med gaser så som freoner, kväveföreningar och klor- och bromhaltiga ämnen som tunnar ut det UV-skyddande ozonskiktet i bl.a. kylskåp och sprayburkar, så kommer säkert mänskligheten klara av att hitta lösningen på utsläppen av växthusgaser med fokus på koldioxid. Detta brukar undertecknad vara noga med att poängtera när ämnet tas upp med elever, lärare och föräldrar.
Problemet är bara att media vägrar rapportera om det eller ge dessa företag en chans genom intervjuer eller reportage. Idag finns det företag som har väldigt bra lösningar och som är beroende av att nå ut för att kalla världens företag och världsledare att samarbeta för att klara av att få allt färdigt i tid. Ett sådant företag finns i Sverige. Trots flera försök har ingen journalist eller medieföretag, eller ens några politiker velat lyssna på det örat. Man skriver mycket hellre om katastrofer och sprider skrämselpropaganda utan den minsta tanken på vad det kan göra med mänskligheten.
När man ser katastrofer i form av jordbävningar, orkaner eller översvämningar så ser man även plundring i efterdyningarna av katastroferna. Människor som slår sönder skyltfönster och dörrar för att roffa åt sig allt de kan komma över. Vi har även sett det i många filmer från Hollywood när människor desperat stjäl och till och med dödar varandra för att komma åt förnödenheter dagarna innan jordens (eller iallafall mänsklighetens) undergång.
Men precis som i filmernas värld finns det någon som tänkt ut något innan men som ingen trott på, eller utmålat som byfånen, och som på något vis sitter på det som ska rädda världen. Så frågan är, när kommer media och journalisterna att ta sig i kragen och agera för att faktiskt hjälpa till att rädda världen? När kommer reportagen och de små hjältarna som faktiskt kan hjälpa oss att förlänga mänsklighetens tid på vår planet innan de där 7 åren tar slut?
Valdi Ivancic