4 april, 2023

Avskaffa betygen

Det rasar en debatt om betygen i grundskolan. Det är betyget F som diskuteras där vissa partier vill att det som räknas som underkänt – dvs att man inte kan gå vidare, utan måste läsa upp betyget – medan andra vill att det ska räknas med som ett betyg och att man kan söka vidare till gymnasiet ändå, ungefär som tidigare när man hade betygsskalor 1-5 och betyget 1 inte hindrade att eleven kunde läsa vidare.

Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

För att uppnå dessa mål, som står som andra paragrafen i skollagen, så är framgår det inte att det är ett krav att målen ska uppnås med betyg. Betygen sätter i många fall en stämpel på eleverna och man kan känna sig utsatt som ung människa. För många blir det ett trauma då samhället helt uteblivit med tidiga insatser. Risken för destruktivt beteende ökar avsevärt. Om man antar att vi i Sverige helt enkelt inte betygsätter elever i grundskolan och att inga betyg skulle behövas för att komma in på gymnasieprogrammen, vad skulle hända då?

Idag kommer alla som vill läsa vidare in på något gymnasieprogram ändå! Man kommer kanske inte in på just det man önskar och kanske inte direkt om något betyg i ett huvudämne saknas. Men så småningom så kommer alla in. Varför inte låta alla elever välja vilken utbildning de vill gå? Låt dem välja utifrån intresse och förmåga, istället för att utsättas för konkurrens om platser på ett program.

Idag kan det, i vissa fall, behövas betygen A eller B i exempelvis matematik för att bli frisör eller stylist. Är det verkligen ett måste att vara riktigt bra på matematik för att kunna jobba med dessa yrken? Vidare kan en elev som har A och B i alla ämnen ändå visa sig mindre lämpad att bli till exempel läkare, lärare, ingenjör, advokat och så vidare. Man kanske inte tål att se blod eller är riktigt värdelös på att lära ut till andra.

Eller måste exempelvis våra svenska fotbollsproffs som Fridolina Rolfö, Kosovare Asllani och Magdalena Eriksson kunna avancerad matematik och rätt grammatik i svenska för att vara fotbollsstjärnor? Oavsett svaret på den frågan så är de goda förebilder för ungdomar, tjejer och hbtq-rörelsen och resten av våra invånare, och samtidigt utmärkta ambassadörer för vårt land!

Så om vi skulle ta bort betygen helt i grundskolan, vad skulle kunna ske
då?

1) Först och främst skulle många elever som idag lever med ångest, depression, stress och press kunna slippa det i och med att betygskravet släpps.

2) Den växande psykiska ohälsan som finns bland våra barn och ungdomar skulle reduceras.

3) En enorm börda hade lyfts men även risken och kostnaderna för ett framtida utanförskap hade decimerats.

4) Utgår man mer från elevernas passion så vill de lära sig mer, per automatik.

5) Även de elever om inte vill, kan eller orkar lära sig teoretiska kunskaper har möjlighet att välja yrkesinriktade utbildningar där stor del av inlärning sker genom praktisk tillämpning.

Enligt all forskning som utbildningsväsendet, men även företagen och näringslivet, tagit del av så är det livslånga lärandet väldigt viktigt både för individen och samhället. Om en ung individ tröttnar och ger upp sitt tidigare intresse och vill hålla på med något annat så är det bara en fördel att individen vill lära sig mer, lära sig nytt och kanske kombinera erfarenhet och ny kunskap för resten av sitt liv! Det är så de flesta nya innovationerna uppstår kring tjänster och produkter!

Men det måste väl ändå vara dåligt om företagen inte får den typ av arbetskraft de behöver?, säger säkert en och annan kritiker till detta. Tvärtom, varför ska staten eller företagen bestämma vem som gör vad, och därmed begränsa individen och hålla tillbaka utvecklingen i ett samhälle?

Är det inte bevisat att nya jobb skapas ständigt, och att de gamla jobben ändå håller på att automatiseras av robotar och AI (artificiell intelligens)? Med mer kunskap och egen motivation så ger vi individen mer makt över sitt liv och större delaktighet i vårt samhällsbygge, i dag och inför morgondagen.

Vem vill inte ha ett sådant Sverige? Är det då inte bättre att avskaffa betygen helt för att spara miljarder i psykiskt dåligt mående, utslagning och etikettering av individer? Det blir helt enkelt en vinst för alla.

---

27 mars, 2023

Framtidens skola

I skollagens andra paragraf står det:

2 §   Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Dess tre meningar går före alla andra paragrafer som följer. Redan här står det att grundskolan, som är den obligatoriska skolgången i Sverige, ska ge individen kunskaper och värden och för att utveckla sin förmåga att tillägna sig dessa. Vidare står det att utbildningen ska vara sådan att individen utvecklas men även förbereds för val senare i livet. Det gäller både vidare studier, sociala situationer och som god samhällsmedborgare.

Det står ingenting om att eleverna måsta matas med faktakunskaper och det står inte heller att eleverna ska förbjudas använda hjälpmedel (exempelvis tekniska). Tvärtom står det att skolan ska förbereda och ger de verktyg som de behöver för att tillägna sig information och därigenom skapa sig kunskaper för framtida användning som passar in i olika situationer!

Det är här hela den svenska skoldebatten gått snett och hamnar enda mandatperioden i ena diket för att i nästa mandatperiod hamna i diket på andra sidan vägen. Istället borde den svenska skoldebatten handla om hur man kommer upp på vägen och undviker att hamna i diket vid nästa krön. Politikerna har ägnat sig åt att ratta den imaginära utbildnings-bilen utan att själva ha körkort med kunskaper de anser sig ha av att ha suttit som passagerare i baksätet genom sin egna, personliga skolgång. Det är sällan de lyssnar på forskningen, utan tar hellre fram ”bevis” eller populistiska förslag som backar upp deras idéer om hur skolan ska vara. Det gäller många skol- och utbildningsministrar genom åren, för att inte tala om kommunala politiker eller företagare i friskolor som sitter som huvudmän för de kommunala och privata skolorna.

I skrivande stund handlar skoldebatten om datorernas vara eller icke vara i skolan och alla de appar och hjälpmedel som ges med dagens teknik såsom ljudböcker, rättstavningsprogram och artificiell intelligens (AI) för att nämna några. Finns det någon som på fullaste allvar tror att datorer eller AI kommer försvinna i en snar framtid eller ens på sikt? De kommer givetvis utvecklas och se annorlunda ut men hjälpmedlen kommer finnas där i vårt yrkesverksamma liv liksom till förfogande under vår fritid. Så varför detta motstånd till att lära eleverna att lära sig använda verktygen på ett smart sätt, istället för att de själva ska lära sig att använda tekniken på ett destruktivt sätt?

När forskare från demokratier världen resonerar kring hur betygssystem slår ut individer, dödar nyfikenhet och kreativitet hos eleverna så envisas våra svenska politiker och partier med att hårdare krav ska sättas genom att införa betyg längre ner i åldrarna, att mer faktakunskaper ska pluggas in och spys upp på proven, samt att alla måsta kunna ha en vacker handstil när de skriver på papper med en penna. Har dessa politiker, och lärare som förespråkar detta, inte förstått att det idag finns appar och hjälpmedel som omvandlar ”ful” handstil till fullt läslig text? Och vem har någonsin fått för sig att exempelvis läkare som, med sina egendomliga skrivstilar, är mindre intelligenta än andra medmänniskor?

Forskningen visar att betyg ökar stressen och pressen på våra ungdomar, som om dagens samhälle inte redan är stressigt nog och som om inte tillräckligt många redan har ångest och depressioner. Istället för kvantitativa mätningar som visar hur mycket en elev kommer ihåg från en dag till en annan och som sedan ger ett betyg på detta, borde bedömning ske utifrån kreativitet, nyfikenhet och kritiskt tänkande – ungefär som det sista betygssteget för att få A egentligen kräver. Tyvärr har alltför många lärare tvingats släppa detta och istället lägger på några extra kvantitativa poäng på proven för det högsta betyget.

Några exempel på kvantitativ kunskap är:

• att lära sig länder, städer, floder osv utantill. Flera länder existerar inte senare, eller har tillkommit, och namn har bytts ut på städer och floder.
• lära sig multiplikationstabeller och annan matematik som måste memoreras utantill och miniräknare förbjuds (eller begränsas) att användas. När eleverna sedan ska räkna procent eller andra matematiska problem från vardagen kan de ändå inte göra uträkningarna för att de inte förstår sambanden eller vad som ska multipliceras eller divideras, ens med hjälp av miniräknare.
• att skriva anteckningar i skrivhäften eller på dator när det finns inspelningsfunktioner som skriver ner allt som exempelvis en lärare säger, kameror kan fotografera anteckningar och skisser på tavlan och delningsfunktioner i samtliga skolverktyg kan användas av lärare så att eleverna får med sig eventuella powerpoint-genomgångar m.m. Istället skulle eleverna kunna fokusera att lyssna och hänga med i resonemang för att förstå hur allt hänger ihop mellan olika årtal, regioner, förd politik eller hur vi hamnat där vi är idag med klimatförändringarna.

Det finns naturligtvis en massa andra exempel, men dessa få ger en tydlig bild av hur skolan är kvar i industrialismens tidevarv och inte har utvecklats på över hundra år. Av den anledningen kommer vi på NUWCE med en artikelserie om utbildningen i Sverige och på vad forskningen istället förespråkar. Vi hoppas naturligtvis att politikerna ska ta till sig även om vår förhoppning är låg, men man måste börja någonstans.

Har du förslag, tankar, idéer att tillföra är du välkommen att skriva till redaktionen.