Det är något särskilt med banker. De sitter mitt i den marknadsekonomiska modellen – så avgörande att när det går dåligt betalar staten, men när det går bra… ja, då tackar vi för vinsten och går vidare.

Den svenska banksektorn är varken liten eller betydelselös.

Med övervinster som får andra branscher att rodna och med en implicit statsgaranti som aldrig riktigt ifrågasatts, är det kanske dags att vi talar om det där förbisedda begreppet: solidariskt ansvar.

2023 betalade de största bankerna i Sverige in drygt 19 miljarder i bolagsskatt, vilket låter mycket – tills man ser att vinsterna för samma år låg på rekordnivåer, i vissa fall uppemot 60 miljarder per bank. Dessutom tillkom den s.k. riskskatten (som bankerna förstås ogillar att kalla skatt), vilken uppgick till drygt 6 miljarder kronor.

Summan av dessa belopp motsvarar ungefär vad hushåll i Sverige betalar i punktskatter på el. Och ändå talar vi om banker som tjänar sina pengar på samhällets tilltro, låntagarnas skuldsättning och centralbankens kreditvillkor.

Den marknadsekonomiska logiken haltar – den bär sina vinnare, men fördelar inte ansvaret när systemet går sönder.

Idén att införa en övervinstskatt för banker är därför inte radikal. Den är snarare modest. I andra europeiska länder – däribland Spanien och Ungern – har sådana skatter redan införts. Inte som straff, utan som ett verktyg för att balansera risktagandet i ekonomin. I Sverige däremot – där vi helst låtsas att “fri marknad” betyder fri från ansvar – är förslaget fortfarande tabu i finare kretsar.

För att komplicera saken ytterligare finns det en regulatorisk asymmetri. Utländska banker kan etablera sig här, genom EU:s fria etableringsrätt, utan att fullt ut träffas av nationella särregler såsom svenska riskskatter. Det är juridiskt tillåtet, ja. Men ekonomiskt och moraliskt – inte helt solidariskt.

Om banken tjänar på svenska bolån, borde den också bidra till svenska stabilitetsfonder. Vill man undvika detta, finns förstås strukturella kryphål, som att ombilda verksamheten till filial eller förlägga huvudkontoret i lågskatteländer. Det är affärssmart. Men kanske inte vad allmänheten förväntar sig av ett system som byggts upp av förtroende.

En annan förtroendefråga efter Northvolts konkurs är AP-fondernas styrning. Detta borde vara en case study i systemrisk. Fonderna, som förvaltar mer än 2000 miljarder kronor av svenska folkets framtida pensioner, leds av politiskt tillsatta styrelser som ofta saknar nödvändig investeringskompetens – men desto mer erfarenhet av partimandat.

De ska fatta beslut om miljarder i placeringar, ofta baserat på föråldrade eller bristfälliga underlag, och utan oberoende granskning i realtid.

En reformmodell som inte vore alltför svår att svälja vore införandet av ett oberoende granskningsorgan, bestående av riskanalytiker, nationalekonomer och ESG-experter. Gärna med AI-stöd, men inte som alibi, utan som verktyg för att simulera investeringsscenarier och scenarier för klimatpåverkan.

Förhoppningsvis lyckas vi då undvika att AP-fonderna investerar i nästa stora gröna bubblan – eller i fossila tillgångar som 2030 gör oss till internationella driftkuckun.

Och just ESG och EU-taxonomin är inte bara buzzwords på seminarier. De är lagstadgade ramar för hur banker måste hantera sina kreditportföljer och investeringsrisker. Staten har här ett verktyg att använda: differentierade kapitalkrav utifrån klimatpåverkan. Det kallas marknadsmässig styrning, men med solidaritet inbyggd i systemet – den som förorenar, bär kostnaden. Den som lånar grönt, belönas.

Det är fullt rimligt att banken, vars vinster bygger på samhällets struktur, också bidrar till att rusta det för framtiden. Och när bankernas lobbyister gnäller över skatter, regler och klimatredovisning, kanske det vore klokt att påminna dem om att de spelar ett spel där reglerna finns för att spelet inte ska haverera.

Så låt oss inte längre tala om bankskatt som ett hot mot marknaden – utan som en nödvändig komponent i en ekonomi där solidaritet inte bara är en värdegrund, utan en balansräkning.

Europeiska centralbanken (ECB) – ”Windfall taxes and bank solidarity: a balancing act”

Spaniens finansdepartement – Pressmeddelande om bankskatt

OECD – “Taxing the Financial Sector: Is There a Role for Solidarity?”