När regeringen pratar om “beredskap” handlar det ofta om ammunitionslager, cyberhot och internationella partnerskap. Men Sveriges verkliga förmåga att stå upp i en kris – oavsett om det gäller krig, pandemi, ekonomisk chock eller geopolitisk isolering – avgörs i något långt större: vår industriella självständighet, vår tekniska förmåga och vårt näringslivs motståndskraft.

Och på just den punkten sviker regeringen. Trots historiska försvarsanslag, skenar investeringarna utomlands – till USA:s redan överhettade vapenindustri – istället för att skapa jobb, innovation och kapacitet här hemma. Det är dags att vi erkänner att Sveriges trygghet inte kommer från Washington. Den måste byggas här.

Beroende är ingen strategi

Under de senaste fem åren har Sverige kraftigt ökat sin import av avancerade vapensystem från USA. Det är förståeligt på kort sikt – amerikansk teknik är ofta ledande. Men varje miljard som skickas till amerikanska tillverkare är en miljard som kunde ha stärkt svensk kompetens, svensk exportkapacitet och svensk innovationsförmåga. Att ständigt ropa efter hjälp utifrån är inte försvarspolitik. Det är beroendepolitik.

USA har dessutom gång på gång visat sin ovilja att samarbeta på lika villkor med EU. Allt från handelsrestriktioner till ett ökat fokus på “America First” visar att Washingtons lojalitet ligger hos sig själva – inte i transatlantiska ideal.

Samtidigt finns en växande försvarsindustri i EU. Tyskland, Frankrike, Polen och Sverige har både kompetens och produktionsförmåga att tillverka vapensystem i världsklass – men saknar ofta långsiktiga kontrakt och politisk ryggrad. Här borde Sverige gå före, inte följa. Vi behöver leda ett europeiskt industriblock, inte stå i kö hos Pentagon.

Näringslivet är nyckeln

Sverige har kompetensen. Företag som Saab, BAE Systems Bofors och GKN Aerospace har redan kapacitet att växa – om de får rätt signaler från staten. Med rätt incitament kan vi snabbt skapa tusentals nya jobb, öka skatteintäkterna och dessutom utveckla teknik med både civila och militära tillämpningar.

Det är ingen slump att techbolag får miljardbidrag för att etablera serverhallar i Sverige. De lovar jobb, innovation och framtid. Men varför gäller inte samma resonemang vår försvarskapacitet? Vi behöver en näringspolitik där det är lika självklart att stödja svensk vapentillverkning som det är att subventionera utländska molntjänster.

Och vi behöver förstå att svensk försvarsförmåga inte bara handlar om att möta en väpnad fiende. Den handlar om att klara en avbruten importlinje, en energikris, ett cyberangrepp eller en global konflikt där stormakterna agerar utan hänsyn till småstater. För att stå emot sådana påfrestningar krävs starka, självständiga företag. Och det kräver att staten vågar investera på hemmaplan.

Vi måste stå upp – inte luta oss tillbaka

Sverige är ett högteknologiskt land med en stolt historia av innovation och oberoende. Men vi agerar inte som det. Vi tiger när USA vänder EU ryggen. Vi tiger när Kina hotar teknologiskt övertag. Vi tiger när Ryssland rustar. Det är inte ledarskap – det är tyst acceptans.

Det är dags att vi står upp – både för våra värderingar och för vår kapacitet. Det är dags att erkänna att Sverige faktiskt är en tyst stormakt, med kraft att forma sin egen framtid – om vi bara slutar vänta på tillstånd från andra.

Det här är inte en uppgörelse med USA. Det är ett uppvaknande för både Sverige och EU!

Sverige behöver självförsörjning, europeisk samverkan och en stark inhemsk industri. Vi behöver inte fler vackra ord – vi behöver handling. Och vi behöver den nu!

Uppskattning: Arbetstillfällen & Omsättning

1. EU-försvarsindustrins nuvarande storlek

• Den europeiska försvarsindustrin genererar en årlig omsättning på cirka €100–120 miljarder och sysselsätter omkring 500 000 personer. Tandfonline

2. Andel från USA och möjlighet till EU-ersättning

• Mellan 2019 och 2023 kom cirka 55 % av Europas vapenimporter från USA, upp från 35 % under 2014–2018. SIPRI
• Att ersätta hälften av dessa amerikanska leveranser skulle innebära att en betydande del av nuvarande importvolymer kanaliseras via EU‑produktion.

3. Uppskattning av nya arbetstillfällen

• Om EU:s försvarsindustrin expanderar med cirka 25–30 % för att ersätta dessa importvolymer, kan det motsvara en ökning på 125 000–150 000 nya arbetstillfällen inom industrin i hela EU.