När människor blir brickor i ett större maktspel

Den återkommande spänningen mellan Spanien och Marocko handlar inte enbart om migration, gränskontroll eller diplomatiska relationer. Under ytan finns en långt äldre och mer komplex geopolitisk konflikt: frågan om Västsaharas status och kampen om regionalt inflytande i Nordafrika.

Västsahara har sedan den spanska kolonialmaktens tillbakadragande 1975 varit föremål för en utdragen internationell konflikt. Marocko kontrollerar idag större delen av territoriet och betraktar området som en integrerad del av landet. Samtidigt hävdar den västsahariska befrielserörelsen Polisario Front att området ska bli självständigt och har utropat Sahariska arabiska demokratiska republiken (SADR). FN betraktar fortfarande Västsahara som ett icke-självstyrande territorium och har under flera decennier försökt hitta en politisk lösning genom en FN-ledd process.

Konflikten har också fått direkta konsekvenser för relationen mellan Marocko och Spanien. Spanien har historiska band till området genom sin tidigare koloniala administration, samtidigt som landet idag har strategiska intressen kopplade till säkerhet, energi, handel och migration.

Energiavtal och förändrade allianser

När Spaniens premiärminister Pedro Sánchez besökte Algeriet och träffade president Abdelmadjid Tebboune stod energifrågan och Västsahara högt på den politiska agendan. Algeriet har länge varit en stark anhängare av Polisarios krav på självbestämmande och har motsatt sig Marockos kontroll över territoriet.

Relationen mellan Spanien och Algeriet är särskilt betydelsefull eftersom Algeriet historiskt varit en av Europas viktigaste leverantörer av naturgas. För Spanien innebär relationen med både Algeriet och Marocko en svår balansgång mellan energiintressen, regional säkerhet och internationell rätt.

Migration som utrikespolitiskt verktyg

En central aspekt i relationen mellan Spanien och Marocko är migrationen till de spanska enklaverna Ceuta och Melilla på den afrikanska kontinenten. Dessa områden är juridiskt spanska territorier och utgör EU enda landgränser mot Afrika.

Vid flera tillfällen har relationen mellan länderna försämrats i samband med stora migrationsströmmar. Det mest uppmärksammade exemplet inträffade i maj 2021, då omkring 8 000–10 000 personer tog sig in i Ceuta från Marocko under en period av endast några dagar. Händelsen inträffade efter en diplomatisk konflikt mellan Spanien och Marocko kring att en ledande företrädare för Polisario Front hade fått vård i Spanien.

EU-kommissionen och flera europeiska ledare beskrev då situationen som ett exempel på att migration kan påverkas av politiska konflikter mellan stater. Händelsen visade tydligt hur gränsen mellan migrationspolitik och geopolitik kan bli mycket tunn.

Västsahara – en konflikt som påverkar hela regionen

Människorättsorganisationer, däribland Amnesty International och Human Rights Watch, har under lång tid rapporterat om begränsningar av yttrandefrihet, föreningsfrihet och politisk aktivitet i det marockanskkontrollerade Västsahara. Marockanska myndigheter har samtidigt avvisat många av dessa anklagelser och hävdar att landet arbetar för stabilitet och utveckling i regionen.

För Spanien är frågan särskilt känslig eftersom varje större händelse i Västsahara snabbt får politiska konsekvenser i Madrid. Den spanska opinionen har historiskt varit starkt engagerad i frågan, bland annat genom stöd till västsahariska flyktingar i Algeriet och ett omfattande civilsamhällesengagemang.

När stater använder människor i ett geopolitiskt spel

Det största offret i denna konflikt är dock inte de politiska ledarna – utan människorna som befinner sig mitt i den.

Migranter som korsar gränsen till Ceuta och Melilla är inte ansvariga för de diplomatiska konflikterna mellan regeringar. Sahariska aktivister och civila är inte ansvariga för maktkampen mellan regionala aktörer. De är individer som påverkas av beslut fattade långt över deras huvuden.

Det är därför viktigt att analysera situationen med större precision. Migration är inte enbart ett humanitärt fenomen. I vissa fall har den också blivit ett instrument i internationell politik där stater försöker påverka andra regeringars beslut.

Sveriges behov av en mer korrekt utrikespolitisk analys

Den svenska debatten kring Nordafrika präglas ibland av förenklingar. Diskussionen reduceras ofta till migration eller gränsfrågor, medan den historiska och geopolitiska dimensionen hamnar i bakgrunden.

För att förstå utvecklingen krävs kunskap om Västsaharakonflikten, Spaniens historiska roll, Marockos regionala ambitioner, Algeriets strategiska intressen och EU beroende av stabila relationer i Nordafrika.

Geopolitik handlar sällan om enkla berättelser. Den handlar om intressen, historia och maktbalanser – och alltför ofta är det vanliga människor som får bära konsekvenserna av de beslut som fattas av stater.

Källor:

https://www.un.org/dppa/decolonization/en/node/703

https://minurso.unmissions.org/en

https://www.hrw.org/middle-east/north-africa/morocco/western-sahara