Demokratin i fara

Donald Trump inledde sin andra mandatperiod i januari 2025 med en skur av presidentorder som signalerar en dramatisk kursändring i amerikansk politik. Hundratals av Joe Bidens reformer kring raslig rättvisa, transparens, klimat och polisreform revs upp redan dag 1. Samtidigt har regeringen infört nya regler som centraliserar makten, beskär pressens frihet och gör skillnad på mänskliga rättigheter beroende på kön, nation och politisk uppfattning. Utvecklingen i USA bör ses som en varning för europeiska demokratier, inte minst när högerpopulistiska partier vinner mark i flera EU‑länder och även här hemma i Sverige.

En lavin av dekret som begränsar rättigheter

På sin första arbetsdag (20 januari 2025) undertecknade Trump ett tjugotal presidentdekret. De avskaffade Bidens program för raslig rättvisa, stoppade regler om transparens i AI‑utveckling och drog tillbaka satsningar på polisreform. Andra order:

• Avskaffat medborgarskap för födda i USA: ett dekret försökte upphäva den grundlagsfästa rättigheten till jus soli, även om det saknar tydligt genomförande.
• Förnyad dödsstraffspolitik: justitieministern beordrades att utöka federala dödsstraff och bistå delstater med avrättningsdroger.
• Massdeportationer och stängda gränser: flera order beskrev migranter som en ”invasion” och krävde militär hjälp för att få full kontroll över gränsen. De lade grunden för omfattande deportationsprogram och hotade att dra in medel till delstater och städer som inte samarbetar.
• Köns‑ och transrestriktioner: en order definierar kön enbart som man eller kvinna, förbjuder myndigheter att erkänna andra könsidentiteter och tvingar federala fängelser att placera transkvinnor i mansfängelser.
• Avskaffat mångfalds‑ och inkluderingarbete: ett dekret listar grante mottagare som fått pengar för DEI‑program och ger direktiv om att stoppa eller ompröva dessa initiativ.
• Nåd åt 6 januari-deltagare: en proklamation benådade personer som dömts för stormningen av Kapitolium.

Utöver presidentordrarna har Trump infört en rad ytterligare åtgärder via sin regering. Enligt CIVICUS Monitor har administrationen under de första hundra dagarna tagit fram 217 dekret och andra åtgärder som ”allvarligt påverkar aktivister, civilsamhället och oberoende journalistik”. Organisationer har fått sina statliga bidrag frysta eller indragna om de bedriver arbete för mänskliga rättigheter eller på campus; pro‑palestinska studentprotester har mötts av massgripanden och visumindragningar. Vid ett tillfälle fördes 238 venezuelanska migranter under den 1798 års ”Alien Enemies Act” till en centralamerikansk fånganläggning.

Kontroll över val och medier

Ett annat dekret från mars 2025 riktar sig direkt mot det amerikanska valsystemet. Det ger valmyndigheten (Election Assistance Commission) i uppdrag att kräva pass eller födelsebevis för att kunna registrera sig som väljare, tvingar delstater att certifiera om sina röstmaskiner och begär att alla delstater lämnar över väljarregister till federala myndigheter. Brennan Center for Justice varnar för att ordern överskrider presidentens befogenheter och riskerar att frånta miljontals amerikaner rösträtten. Flera delstater och domstolar har redan stoppat delar av ordern men osäkerheten kring höstens delstatsval kvarstår.

Samtidigt använder administrationen tillsynsmyndigheter för att disciplinera medier. I ett uppmärksammat fall återupplivade FCC en gammal anmälan mot CBS News för att pressa fram ett uppköp där moderbolaget Paramount tvingades avskaffa alla mångfaldsprogram och införa ”fördomsgranskare” på nyhetsredaktionen. FCC‑kommissionären Anna Gómez kallade uppgörelsen för en del av en kampanj av ”censur och kontroll” som skapar ett farligt prejudikat och utgör ett hot mot pressfriheten.

Samtidigt lanserar den konservativa tankesmedjan Heritage Foundation tillsammans med flera före detta Trump‑rådgivare Project 2025 – en 900‑sidig handlingsplan för att omdana staten. Rapporten föreslår att oberoende myndigheter underställs Vita huset, att den offentliga radion och tv‑bolagen PBS och NPR fråntas sin status som icke‑kommersiella och därmed kan tvingas betala licensavgifter, och att journalisters tillgång till Vita huset ”omprövas”. Kritiker menar att planen är så omfattande och radikal att den hotar att demontera demokratiska institutioner och samla makten hos presidenten.

Attack mot yttrandefrihet och akademiskt oberoende

I våras använde Trump ekonomiska medel som påtryckning mot universitet. Harvard och flera andra lärosäten fick höra att deras federala forskningsbidrag skulle frysas tills de stoppade protester och införde hårdare regler för demonstrationer. Vid Wesleyan University berättade studenter och lärare för PBS att de nu väger varje ord av rädsla för repressalier; en professor kallade användningen av ekonomiska påtryckningar för att tysta tal ”en helt ny nivå”.

International Bar Association beskriver hur federal makt används för att ”straffa motståndare”. Pro‑palestinske aktivisten Mahmoud Khalil, som nyligen tagit examen vid Columbia University, greps av immigrationsmyndigheten och riskerar utvisning utan att åtalas. Detta är en del av en större våg av gripanden där utländska studenter får sina visum indragna för deltagande i protester; en jurist vid Knight First Amendment Institute kallar det ”den allvarligaste attacken på yttrandefriheten sedan McCarthy-eran”.

Även organisationer utanför universitetsvärlden drabbas. Enligt människorättsorganisationen FIRE använder administrationen nya dekret för att dra in bidrag till organisationer som nämner mångfald eller ”gender ideology” i sina program. Ett av de första dekretet hotade åtta entreprenörer med att deras avtal med bostadsdepartementet skulle hävas på grund av DEI-språk i deras marknadsföringsmaterial. En domstol blockerade senare delar av ordern eftersom staten inte får använda ekonomiska medel för att styra yttrande utanför kontraktsområdet.

Pressfrihet på nedgång

Reporters Without Borders noterade i sin pressfrihetsindex för 2025 att USA har fallit i rankingen. Enligt organisationen har regeringen minskat bidragen till US Agency for Global Media och USAID, vilket berövar mer än 400 miljoner människor tillgång till trovärdig information. Besparingarna motiveras med ”falska ekonomiska skäl” och har lett till att flera internationella nyhetskanaler står på ruinens brant.

Faran för Europa – när högerextrema partier normaliseras

Parallellt med Trumps maktkoncentration ökar högernationalistiska partier sitt inflytande i Europa. I dag sitter partier som Italiens Fratelli d’Italia och Ungerns Fidesz i regering, medan Nederländernas PVV, Finlands Sannfinländarna och Slovakiens SNS ingår i styrande koalitioner. I Sverige står Ulf Kristerssons minoritetsregering på mandat från Sverigedemokraterna, som till följd av valet 2022 har stort inflytande över den politiska dagordningen.

Tyska säkerhetstjänsten har klassat AfD som ”bekräftat högerextremt” och flera politiker vill förbjuda partiet. I Nederländerna krävde Geert Wilders att gränserna skulle stängas för asylsökande och att Koranen skulle förbjudas. Ungerns premiärminister Viktor Orbán talar öppet om att bygga en ”illiberal demokrati” baserad på ”det kristna väst”. Ett IBA‑reportage varnar för att sju EU‑länder redan har far‑högerpartier i regering och att framgångarna i EU‑valet 2024 riskerar att undergräva rättsstaten på sikt.

I februari samlades ledarna för Tyskland, Storbritannien, Italien, Polen, Spanien, Nederländerna, Danmark och EU i Paris för ett krismöte sedan Trump‑administrationen hållit fredssamtal om Ukraina utan europeiskt deltagande. Vicepresident J.D. Vance och försvarsminister Pete Hegseth hade ifrågasatt Europas säkerhetsåtaganden och demokratiska principer, och Trumps utsände sade att Europeiska synpunkter inte hör hemma vid förhandlingsbordet. I detta läge upplevde flera ledare att transatlantiska band inte längre gick att lita på – en påminnelse om hur snabbt demokratiska normer kan urholkas när nationalistiska krafter styr.

Ett svenskt perspektiv

För Sveriges del bör utvecklingen i USA tjäna som en väckarklocka. När regeringen backas upp av ett parti som har rötter i vit makt-rörelsen och som vill inskränka public service och hårdna mot invandring, måste man fråga sig vilka demokratiska principer som står på spel. Liberala värden som yttrandefrihet, pressfrihet och lika rättigheter riskerar att eroderas om staten börjar använda ekonomiska sanktioner och lagstiftning för att tysta obekväma röster eller stänga ute minoriteter – något som i snabb takt sker i USA.

Trumps andra mandatperiod visar hur demokratiska institutioner kan undermineras genom dekret och administrativa åtgärder. Rösträtt inskränks, självständiga myndigheter underställs regeringen, och pressen pressas genom ekonomiska och juridiska hot. Ett starkt civilsamhälle, fria medier och ett oberoende rättsväsende är nödvändigt för att motverka den typen av auktoritära tendenser. Europas, och Sveriges, politiker måste stå emot populistiska locktoner och försvara de principer som utgör grunden för demokratin.