Sverige

Jag har aldrig slutat tro på framtiden

26 mars, 2026

Valdi Ivancic, partiledare för Socialliberalerna


Från klassrummet och entreprenörskap till AI, innovation och samhällsengagemang: Valdi Ivancic har under större delen av sitt liv drivits av att hjälpa människor att växa och skapa en bättre framtid.


Som lärare, entreprenör, föreläsare och grundare av flera initiativ inom utbildning, teknik och samhällsutveckling har han konsekvent sökt efter nya lösningar på gamla problem. Oavsett om det handlar om att hjälpa elever att lyckas i skolan, utveckla AI-baserade verktyg för lärande, diskutera demokratins framtid eller utforska nya energilösningar för klimatet, återkommer samma fråga: Hur kan vi använda kunskap, innovation och medmänsklighet för att förbättra människors liv?

Sedan november 2010 har Valdi även varit partiledare för Socialliberalerna, ett parti han var med och grundade utifrån övertygelsen att frihet, mänskliga rättigheter, utbildning och hållbar utveckling måste gå hand i hand. Under mer än femton år har han varit en återkommande röst i samhällsdebatten kring skola, demokrati, teknik och framtidsfrågor.

Under senare tid har Valdi även uppmärksammats i den politiska debatten. Efter en uppmärksammad bild där Liberalernas partiledare Simona Mohamsson och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson omfamnar varandra har många väljare börjat söka efter alternativ som bättre speglar deras egna värderingar. Detta har också lett till ett ökat intresse för Socialliberalerna. För Valdi själv handlar engagemanget dock mindre om partier och mer om människor, idéer och framtidstro.

I den här intervjun berättar han om sin syn på frihet, utbildning, teknik, demokrati och framtiden, men också om vad som driver honom som människa, varför han aldrig slutat tro på innovationens kraft och hur han vill bli ihågkommen när allt är sagt och gjort.

– Såklart, det är ju 2026. Vem är inte det? För mig handlar feminism om att alla människor ska ha samma möjligheter att forma sina liv och följa sina drömmar.

– Min stora passion är att hjälpa andra människor, men även att uppfinna och utveckla nya saker som kan hjälpa människor eller förbättra miljön och klimatet.

– Nyfiken, idérik och uthållig.

– Tanken att det alltid går att göra världen lite bättre än den var igår. Även små förbättringar kan få stora konsekvenser över tid.

– Att vara pappa till Mini. Inga företag, patent eller politiska projekt kommer ens i närheten av det.

– Att styrka inte handlar om muskler eller makt. Riktig styrka handlar om att fortsätta framåt när livet är som allra svårast.

– För att jag tror att samhällen kan bli bättre. Politik ska inte handla om att vinna över andra människor, utan om att lösa problem tillsammans.

– Frihet med ansvar. Ett samhälle där människor får möjlighet att förverkliga sina drömmar, men där vi också hjälper varandra när livet blir svårt.

– När människor slutar prata med varandra och börjar se varandra som fiender istället för medmänniskor.

– Att vi ofta försöker skapa en skola som passar genomsnittseleven. Jag tror mer på individanpassat lärande där varje elev får möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar. Skolan behöver inte fler reformer. Den behöver återuppfinnas. 

– Jag är inte rädd för AI. Jag är mer orolig för vad människor gör med AI. Teknik är i grunden ett verktyg. Det är våra värderingar som avgör om den används för att hjälpa eller stjälpa.

– Att fler människor får tillgång till kunskap, utbildning och stöd oavsett bakgrund eller ekonomi.

– Att våga ställa frågor som andra inte ställer. Många av världens bästa idéer börjar med ett enkelt ”varför?” eller ”tänk om?”.

– Överallt. Från elever, forskare, entreprenörer, familj, böcker och vardagliga problem som människor stöter på.

– Kanske inte ”arg”, för jag har svårt för att bli det. Men jag blir oerhört ledsen över orättvisor, särskilt när människor behandlas sämre på grund av vem de är eller var de kommer ifrån.

– När jag ser människor lyckas med något de själva inte trodde var möjligt.

– Inte pengar eller titlar. Framgång är att kunna se tillbaka på sitt liv och veta att man gjort skillnad för andra människor.

– Internet. Det har förändrat mänskligheten mer än nästan någon annan uppfinning i modern tid. Förutom det är jag övertygad om att den uppfinningen jag helst skulle önska vara med om ännu inte är uppfunnen. 

– Barn och unga. Varje generation verkar hitta nya sätt att lösa problem som tidigare generationer trodde var omöjliga.

– Oroa dig mindre för vad andra tycker och fokusera mer på det du tror är rätt.

– Att lämna efter mig idéer, projekt och människor som fortsätter göra gott långt efter att jag själv är borta.

– Att kombinera medmänsklighet, kunskap och innovation för att ge fler människor möjlighet att leva ett bättre liv.

– Många tror att jag drivs av företag, politik eller teknologi. Men egentligen är det tvärtom. Företagen, tekniken och politiken är bara verktyg. Det som driver mig är människor. Om jag kan hjälpa människor att få ett bättre liv, bättre utbildning eller en ljusare framtid, då spelar det ingen roll om verktyget råkar vara AI, ett företag, en uppfinning eller ett politiskt förslag.

– När jag ser att någon annan lyckas. Det kan vara en elev som plötsligt förstår matematik eller något som känts omöjligt, en idé som kan hjälpa många fler än mig själv, att inspirera någon att ta steget och starta ett företag, eller någon som återfår hoppet efter en svår period i livet. Sådana stunder betyder mer för mig än pengar, titlar eller framgång i traditionell mening.

– Som en person som försökte göra världen lite bättre än den var när han kom hit. Inte för att jag hade alla svar, utan för att jag aldrig slutade försöka hjälpa människor, inspirera andra och tro på framtiden.


Den som är rik kan köpa sig fri

10 augusti, 2025

Liberalernas nya partiledare och utbildningsminister, Simona Mohamsson, föreslår att föräldrar som tar med sina barn på semester under skoltid ska kunna bötfällas. I intervjuer med Sveriges Radio och andra medier har hon motiverat initiativet med att många föräldrar trotsar skolans avslag och ändå bokar resor.

Förslaget kommer i en tid när den svenska skolan redan präglas av stora ojämlikheter. Liberalernas hårda linje i skolpolitiken under de senaste decennierna med fokus på disciplin, ordning och kontroll, har enligt kritiker ökat lärarnas arbetsbörda och minskat stödet till elever med läs‑ och skrivsvårigheter. Satsningen på förstelärare, lanserad av dåvarande utbildningsminister Jan Björklund, har ifrågasatts för att den i praktiken främst blivit en lönesatsning för ett fåtal och skapat konflikter inom lärarkåren. Pengar har alltså gått till enskilda lönehöjningar istället för till elever som behöver stöd.

Med de nya restriktionerna som följer på tidigare initiativ som mobil‑ och datorförbud i klassrummet, riskerar ekonomiskt starka föräldrar att få större handlingsutrymme att styra sina barns skolgång, trots gällande skolplikt. Införandet av friskolor har redan förstärkt klasskillnaderna genom att välbärgade familjer söker sig bort från heterogena skolmiljöer, och kritiker menar att segregationen därmed ökar och att främlingsfientliga stämningar gynnas. Mohamsson har redan öppnat för att SD ska kunna ingå i framtida regeringar, vilket skulle öka segregationen i skolan och samhället som helhet.

Flera debattörer anser att Liberalernas förslag fjärmar partiet från dess socialliberala rötter och riskerar att fördjupa ojämlikheten i skolan. Frågan är hur långt partiet är berett att gå på den här vägen – och om det verkligen leder till en mer likvärdig utbildning eller tvärtom förstärker skillnaderna. Kommer nästa besked från Liberalerna vara att flickor inte ska gå i skolan?